Sätt politikerna i bänken
Frågan om tvångsförvaltning utreds nu av regeringen efter att föräldrarna till eleverna på skolan begärt det. Det rapporterade Sydsvenskan i veckan och tidigare har tidningen berättat om klass 9A på skolan som haft sju rektorsbyten och 52 lärarbyten på tre år. Det är bortom all förnuft och sans.
Men problemen på Tolvåkersskolan har troligen inte sitt ursprung på skolan utan i att en friskola öppnat i kommunen och lockat till sig elever, vilket i sin tur lett till mindre personal och anställningsstopp på Tolvåkersskolan. Ytterst faller alltså ansvaret för skolan tungt på politikerna i Kävlinge kommun.
En annan klass 9A kommer nu på måndag att bli riksbekant. Då drar en ny omgång av tv-serien ”Klass 9A” igång tre år efter att den första säsongen gick. Då var det en klass på Johannesskolan i Malmö som hela Sverige fick lära känna. Nu är det klass 9A på Mikaelskolan i Örebro som vi får följa i tv.
Då för tre år sedan fick eleverna på Johannesskolan hjälp av nya lärare, handplockade superpedagoger, som under en termin skulle lyfta dem från en av landets sämsta elever till en av de bästa i landet. Det lyckades inte.
Men som ett inlägg i skoldebatten hade ändå tv-serien ”Klass 9A” ett stort värde, den satte fokus på problemen i skolan. Några långsiktiga lösningar på hur elevernas resultat ska bli bättre presenterades inte och kommer troligen inte heller i den nya omgången men debatten som väcktes för tre år sedan om skolan var välbehövlig.
På nytt har superpedagoger kallats in för att höja eleverna i klass 9A men nu är det framför allt lärarna som fokus ligger på, att coacha dem till att bli bättre lärare. Det är en intressant vinkel eftersom lärarnas viktiga roll för en bättre skola har uppmärksammats allt mer på senare tid.
Här kommer mitt förslag till en ny uppföljare till ”Klass 9A”, sätt politikerna i skolbänken. Om det är något verkligen behöver belysas så är det kompetensen hos landets alla kommunpolitiker med ansvar för skolan. Förvisso är det inte lätt att göra bra tv av skolpolitikerna i en kommun men för att visa upp skolans villkor ur ett brett perspektiv går det inte att komma ifrån att politikerna har en central roll i hur skolorna bedrivs i landets alla kommuner.
Att allt fler friskolor startas i Sverige får också effekten att de kommunala skolorna måste möta konkurrensen med att bli bättre. Men politikerna har inte bara kravet på att skolorna drivs bra utan måste också se till att resurserna fördelas efter behov. Det görs alltför lite i dag då man för att slippa en sådan diskussion delar kakan jämt till alla.
Men då missar man att olika skolor i en kommun kan behöva olika mycket resurser. Den här diskussionen måste man även ta vad gäller resurser till friskolorna.
I grunden är det skolorna själva som är bäst på hur verksamheterna ska skötas. Därför är det viktigt att politikerna också tydligt delegerar det ansvaret till skolledarna och rektorerna.
Samtidigt sker det stora förändringar inom skolan i dag, dels genom stora reformer som är på gång, dels genom allt fler friskolor. Vad gäller reformerna som riksdagen beslutat om kan dessa betyda mycket för skolan i framtiden, som till exempel införandet av lärarlegitimationer. Men då gäller det också för landets skolpolitiker att vara följsamma och ta till sig av de nya reformerna.
Att sätta politikerna på skolbänken sätter fokus på dessa problem väl. Varför inte börja Kävlinges skolpolitiker?
