Saab har nått vägs ände
Det kanske värsta med hela Saabsåpan är det lilla hopp som getts till alla inblandade. Istället för att ta smällen så snabbt som möjligt för att sedan resa sig på nytt har den utdragna processen som Saabchefen Victor Muller regisserat varit en tröstlös väntan på det oundvikliga – en konkurs. Victor Muller har spelat på Saabfolkets förhoppningar när han ständigt kommit med nya bud om hur företaget ska överleva och kunna producera bilar på nytt.
Än har det varit en rysk miljardär, än kinesiska bilföretag som ska bli bolagets räddning. Victor Mullers turer i jakt efter rika investerare har varit många och gått ett antal varv runt jorden. Men det har inte funnits en lösning i sikte. Det förvånar inte, Saab har inte genererat några vinster på flera decennier.
Nu har bilproduktionen legat nere i fem månader och tidigare nådde man inte ens upp 30 000 sålda bilar mot de 100 000 som är målet. Flera återförsäljare har också meddelat att de lämnar Saab. När även lönerna blev försenade eller uteblev prövades verkligen tålamodet hos de anställda.
Alla kort på hand är nu utspelade liksom alla ess som Muller haft i sin kritstrecksrandiga kavaj. Saab har nått vägs ände.
Givetvis sänder en konkurs av Saab en chockvåg genom Trollhättan och alla underleverantörer till bilföretaget. Men för att skapa nya företag måste gamla och olönsamma bolag gå i graven. Att dra ut på Saabs konkurs har tyvärr orsakat onödigt lidande jämfört med om man gjort det uppenbara från början.
Det är dags att börja tänka på livet efter Saab.