Reva in på bara skinnet

I sitt brev skriver Khemiri om sina upplevelser av att växa upp i Sverige med invandrarbakgrund. Att bli granskad och ifrågasatt av ordningsmakten bara för att man ser annorlunda ut. Det är en text som går in under skinnet. Man blir berörd.

Beatrice Ask svarade i SVT:s morgonprogram på Khemiris brev:

”Vi har ett regelverk där vi prövar om man har rätt att vara i Sverige. På nått sätt måste man ta reda på och avvisa de som inte följer domstolens beslut. Det är polisens uppgift.”

Bakgrunden till Revadebatten är uppgifter om att polisen utgått från utseende när man bland annat i Stockholms tunnelbana kontrollerat om personer har tillstånd att vistas i landet. Ett sådant förfarande är inte värdigt i ett land som Sverige. Myndigheter får aldrig särbehandla människor utifrån utseende. Det skapar en misstänksamhet hos alla. Då närs fördomar.

Polisen har nu slutat med kontrollerna i tunnelbanan. Det är bra.

På samma gång måste det finnas någon form av inre kontroll ifall den reglerade invandring som ska ha ett värde. Tyvärr är det många i Revadebatten som missar den sidan. Istället hävdas det att ingen människa är illegal. Men det är inte huvudpoängen utan det är själva vistelsen som kan vara illegal enligt gällande lagar och regler.

I efterdyningarna av Reva är nu den migrationspolitiska överenskommelsen mellan Alliansregeringen och Miljöpartiet i fara. Det framgår av de utspel som bland annat partiet språkrör Gustav Fridolin gjort i veckan. Han sätter nu press på regeringen och vill att fler med synnerligen ömmande skäl ska få stanna i Sverige. Annars bryts överenskommelsen som slöts över blockgränsen våren 2011.

Mellan Alliansen och Miljöpartiet finns det en stor samsyn om arbetskraftsinvandringen. Men när det gäller de papperslösa har det hela tiden gnisslat. Trots det har överenskommelsen bestått, bland annat genom en kompromiss om sjukvård till papperslösa.

När migrationspolitiken nu hamnat högt på agendan är inte Miljöpartiets företrädare helt ärliga. I takt med att debatten om Reva blivit allt starkare rycks nu MP med i samma riktning utan att stå upp för den politik partiet faktiskt kommit överens med Alliansen om. Det blev särskilt tydligt i söndagens Agenda då programledaren Anna Hedenmo pressade Maria Ferm, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson, utan att få några klara besked om partiet ställer sig bakom dagens invandringspolitik.

Frågan kvarstår alltså: Står Miljöpartiet bakom en reglerad invandring eller inte och hur vill partiet att den ska upprätthållas?

”Jag vill att vi byter skinn och erfarenheter. Kom igen. Vi bara gör det.”

Så skrev Jonas Hassen Khemiri i sitt brev till Beatrice Ask. Egentligen tillförde han inte något nytt i debatten om Reva. Men han öppnade istället en dörr till ökad förståelse.

Viljan och förmågan att sätta sig in en annan människas livssituation är ett av de bästa botemedlen mot rasism och främlingsfientlighet. I det arbetet måste alla goda krafter i samhället mobiliseras, om det är så är myndigheter, organisationer eller enskilda medborgare som tar sin del av ansvaret. Det handlar om att stå upp för alla människors lika värde.

Med ett i grunden främlingsfientligt parti i riksdagen är det arbetet än viktigare än någonsin.