Regeringen ord för ord

Ordet ”vi” rycker fram kraftigt medan regeringen liksom orden ”möjlighet” och ”kommer” tappar mark.

Detta är en enkel textanalys av de två regeringsförklaringar som Fredrik Reinfeldt presenterat efter de två senaste valen.

Regeringsförklaringen är statsministerns tal vid riksdagens öppnande. Där presenteras regeringens politik och det arbete som väntar riksdagen under det närmaste året. Förra tisdagen var det dags för Reinfeldt att läsa upp sin femte regeringsförklaring och den första som omvald statsminister. Förklaringarna som Fredrik Reinfeldt presenterat efter de två föregående valen är de mest intressanta. Vad finns det då för skillnader mellan dessa om man gör en textanalys? De tre vanligaste orden i årets tal är ”Sverige”, ”vi” och ”vår”. Detta ska jämföras med ”Sverige”, ”möjlighet” och ”kommer” för fyra år sedan.

Betoningen på det gemensamma i årets regeringsförklaring blir ännu tydligare när man tittar på hur många gånger orden använts. För fyra år sedan omnämndes ”Sverige” 58 gånger, nu 107 gånger. ”Vi” förekom 27 gånger för fyra år sedan och i årets tal hade det ökat till hela 100 gånger. Det kan tilläggas att båda texterna i stort sett är lika långa på drygt 6 000 ord.

Det går inte att stirra sig blind på en exakt analys av hur många gånger ett visst ord förekommer, det är själva betydelsen, innehållet, i en text som är det viktiga. Ändå kan en jämförande textanalys av de två texterna säga något om hur politiken har förändrats.

Det är ingen slump att ”Sverige” gör stora framsteg i årets regeringsförklaring med tanke på att Sverigedemokraterna nu sitter i riksdagen. Att ordet ”vi” får ett så mycket större genomslag talar för att statsministern i högre grad vill inkludera fler, vilket kan förklaras av att han nu leder en minoritetsregering.

Att han är mer bekväm i statsministerroll märks av att ordet ”regeringen” omnämns nästan hälften så många gånger nu jämfört med för fyra år sedan.

Det händer mycket inom svensk politik under fyra år, omvärlden är i konstant förändring. Den största förändringen mellan de två regeringsförklaringarna är tveklöst det politiska läget. Då för fyra år sedan stod Reinfeldt i talarstolen och kunde presentera en majoritetsregering efter att Socialdemokraterna styrt i minoritet. Omsvängningen i politiken var tydlig i de reformer som presenterades som till exempel jobbskatteavdraget och förändringar i socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen.

Nu har en borgerlig regering för första gången blivit omvald, men man kommer att styra i minoritet. Det märks tydligt i avslutningen på regeringsförklaringen där Reinfeldt sträcker ut handen till både Miljöpartiet och Socialdemokraterna för få till stånd breda lösningar i riksdagen.

Annars finns det en stor skillnad i att reformerna är betydligt färre, nu handlar det istället om att vårda och utveckla den politik som ligger fast. Då för fyra år sedan låg som sagt orden ”möjlighet” och ”kommer” i topp, nu har orden dalat betänkligt och fått ge plats åt ”vi”, ”vår” och ”alla”.

Självklart har Fredrik Reinfeldt rätt i att man fått väljarnas förtroende att fortsätta på den inslagna vägen. Men politik är att gå från ord till handling. Är man försiktig i orden blir politiken därefter. Därför är det är viktigt att blicka framåt och vässa retoriken, regeringen får absolut inte luta sig tillbaka och tro att Sverige har nått vägs ände. Utmaningar saknas verkligen inte. Fler ungdomar behöver komma in på arbetsmarknaden och framtidens välfärd måste säkerställas.

Fotnot. Ord utan direkt betydelse för textanalysen som till exempel ”och”, ”att” och ”för” har inte räknats med.