När åkermark blir ny mark
Ta till exempel frågan om hur en stad ska utvecklas. Var ska den växa och till vilket pris? Historiskt har städer ofta vuxit fram i områden där människor har brukat bördig åkermark. När sedan staden behöver växa kommer konflikten med att värdefull mark måste läggas under vägar, byggnader och industrier.
Länge var detta inte ett problem men efter industrialismens framväxt i mitten av 1800-talet har konflikten successivt förstärkts i världen.
Motsättningarna mellan stad och land är särskilt tydliga i Trelleborg. Det finns få kommuner i hela landet som kan mäta sig med lika stor andel åkermark. Jordbruksmarken har ett stort värde för kommunen samtidigt behöver staden växa på höjden, inåt och utåt.
Planerna på att etablera ett rättspsykiatriskt centrum i Mellanköpinge väcker många frågor. Totalt handlar det om 20 000 kvadratmeter åkermark precis norr om Gyllenfreds koloniområde öster om Trelleborg. Precis norr om den tänkta placeringen ligger Mellanköpinge. Sett från byns perspektiv ligger Trelleborg på avstånd men över slätten ser man tydligt konturen av staden.
Det som väckt mest debatt är inte att åkermark blir till ny mark. Det är istället frågorna om verksamheten och placeringen. En instinktiv reaktion är: Varför just här? För att svara på det måste man se till ett större perspektiv. Vad skulle en etablering betyda för Trelleborg?
Trelleborgs Allehanda har i serien ”Made in Trelleborg” berättat om företag som på något sätt tillverkar produkter. Där har vi visat vilken bredd det finns på företag som är verksamma i Trelleborg. Kommunen och Region Skåne är två andra arbetsgivare med framför allt vård, skola och omsorg som stora verksamheter. Skulle Trelleborg få hit ett rättspsykiatriskt centrum skulle kommunens arbetsmarknad tillföras en helt ny dimension. Det finns ingen liknande arbetsplats här tidigare. Det skapar nya förutsättningar som inte finns och som i dag är svåra att förutse. Troligen är det så att vi underskattar effekterna av vad ett nytt rättspsykiatriskt centrum skulle innebära för kommunen. Det handlar inte bara om fler arbetstillfällen utan också om att kommunen knyter till sig forskning och utbildning samt att Trelleborg bli än viktigare för regionen.
Det finns alltså mycket som är positivt om Trelleborg får hit en rättspsykiatrisk klinik. Problemen hittills har istället handlat om bristande information till allmänheten. För att råda bot på det bjöd kommunen och regionen in närboende för ett informationsmöte där de kunde få svar på sina frågor. Det är oerhört viktigt. Upplever man tomhet och osäkerhet inför framtiden fylls detta lätt med rädsla. Att som politiker i det läget sprida fördomar som spelar på människors rädsla är mycket farligt och djupt oansvarigt.
Istället måste politikerna med all tydlighet visa på fördelarna så att dessa rätt kan vägas mot de nackdelar som finns.
Som avslutning kan det vara värt att lyfta blicken. Samhället består av många olika delar. Vi bor någonstans, vi arbetar, studerar eller söker jobb, vi vistas i offentliga miljöer.
Ensamma, utan allt vad samhället omkring innebär, skulle vi inte klara oss själva en längre tid. Vi är helt beroende av vår omgivning. Framför allt gäller detta de viktiga nödvändigheterna som mat, värme och vatten. Men det finns också annat. Som vård, skola och omsorg. Ordningsmakt och andra offentliga institutioner. Vidare har vi alla företag, små som stora, som också är en väsentlig del av vårt samhälle.
Men ytterst är det vi människor som bygger upp samhället. I det avseendet klarar sig inte individen utan kollektivet, och vice versa. Att blankt säga nej till all förändring man inte gillar innebär ofta att man inte ser utanför sitt eget intresseområde. Det är fel tänkt. Det är viktigt att förstå att vi alla lever i ett samhälle där vi kan vara med och bidra efter vår förmåga.
