Mexikanska utmaningar
Det är gratis energi från ovan. Att fånga solenergin är däremot inte så enkelt men tekniken gör stora framsteg och kanske är det solen som är lösningen på våra framtida energiproblem.
Något måste i alla fall göras för att vi ska minska på utsläppen och belastningen på vår värld och skapa ett hållbart samhälle.
Nu på måndag görs ett försök. Då inleds klimattoppmötet i Cancun i Mexiko. Det är det sextonde mötet i FN:s regi, men förhoppningarna att man ska komma överens om något av betydelse för framtiden är små.
Annat var det för ett år sedan inför det förra klimattmötet som hölls i Köpenhamn. Då var allt fokus på att all världens länder skulle enas om att nytt bindande avtal om minskade utsläpp efter att det gällande Kyotoprotokollet går ut 2012. Trots att ledare från när och fjärran flögs in till mötet blev det ett fiasko. Världens två största utsläppsnationer, USA och Kina, valde att själva ta fram en egen överenskommelse, ”The Copenhagen Accord”, som bland annat säger att den globala uppvärmningen inte får överstiga två grader och att utsläppen av växthusgaser måste minska. Men, dokumentet innehåller inga bindande krav.
EU, som inför och under mötet, höll hög profil med högt ställda mål om minskade utsläpp till 2020 fick se sig utestängda från de avgörande förhandlingarna mellan de två stora nationerna. En av de som öppet var mycket besviken efter Köpenhamnsmötet var Sveriges miljöminister Andreas Carlgren (C). Nu är det dags för ett nytt klimatmöte för honom och i veckan höll han en presskonferens. Han sa då att inför detta klimatmöte har EU bytt förhandlingsstrategi, nu handlar det framför allt om att försöka förlänga det gällande Kyotoprotokollet och få fler att gå med på det. Fortfarande är dock USA och Kina den stora knäckfrågan eftersom ingen av länder är villiga till eftergifter.
Till klimatmötet i Cancun kommer inte de tunga ledarna från världens länder men det behöver inte betyda att mötet blir misslyckat. Kanske var det just närvaron av världsledarna som gjorde att Köpenhamnsmötet blev paralyserat och inte nådde önskat resultat.
Även om utmaningarna i Mexiko är många är frågan om FN är den rätta arenan för att lösa de stora globala frågorna. Kanske ska man börja i andra ändan, på lokal nivå. Ett sådant exempel beskrivs i veckans nummer av tidningen ”Dagens Samhälle”. Det handlar om att städer i Europa på eget initiativ inlett ett klimatsamarbete. På knappt två år har mer än 2000 europeiska städer skrivit under ett borgmästaravtal där de förbinder sig att gå längre än vad regeringarna lovar, och minska koldioxidutsläppen med minst 20 procent till 2020. I Sverige har 47 städer skrivit under avtalet liksom Region Skåne. Utan tvekan finns än mer att göra på lokal nivå för vår miljö.
På DN debatt i förra veckan citerade förra miljöministern Lena Sommestad ett tal av Olof Palme där han sa: ”När det gäller vår miljö finns det ingen individuell framtid, varken för människor eller för nationer. Framtiden är gemensam. I gemenskap måste vi dela den. Tillsammans måste vi skapa den.”
Här jämte finns en dialog som jag skrivit. Den är ett annorlunda försök att presentera idéer om hur framtida utmaningar kan tacklas. Läs den som inbjudan till ett fortsatt samtal om vad som kan och bör göras för framtiden. Som Palme konstaterar så finns det ingen individuell framtid när det gäller vår miljö. Däremot är individen helt nödvändig för att skapa en bättre miljö i framtiden.
