Litet steg mot kretslopp
Nu återvinner vi avfall i allt högre grad och vi måste hushålla bättre med våra energikällor för att klara framtidens klimatutmaningar. Den hållbara utvecklingen är här för att stanna.
I Trelleborgs kommun har denna insikt funnits i många år. Här är det framför allt övergödningen av Östersjön som måste tacklas. Övergödning leder till oönskade alger och bottendöd.
Orsaken återfinns uppe på land. Från de brukade åkrarna läcker det ut näringsämnen som kväve och fosfor som sedan rinner ut i havet.
Trelleborg med mycket jordbruk och en lång kust är ett bra ställe för att bryta den här kedjan och skapa ett kretslopp där bland annat kvävet och fosforn i havet återförs till land.
För att ett kretslopp ska kunna fungera behövs det en motor. I onsdags visades en sådan för första gången upp i Smygehamn. Det handlar om en pilotanläggning som ska producera biogas av alger. Denna första anläggning består av två stycken så kallade limpor där totalt uppemot 25 kubikmeter alger ligger under flera lager med vita plasttäcken. Från dessa två alghögar bildas det efter en tid vätska som samlas i en brunn för att sedan pumpas in i en rötkammare.
Med hjälp av extra bakterier som påskyndar processen är det här som biogasen bildas och tas om hand. Förutom att man producerar biogas kan även rötresterna, det som blir kvar av algerna, användas som gödsel i jordbruket.
Denna första anläggning kan inte producera några större mängder men som entreprenören Sven Norup påpekade vid premiärvisningen så är det lätt att skala upp anläggningen. Planer finns på att bygga en anläggning inne på reningsverket i Smygehamn men politiskt har man inte löst den frågan. Längre fram hägrar en riktigt stor anläggning på gamla sockerbruket i Jordberga men där finns i nuläget inga besked om vad som händer.
Den nya biogasanläggningen i Smygehamn ingår i WAB-projektet som startades i början av 2010 och som kommunen är så kallad lead partner i. WAB utläses som ”wetlands”, ”algae” och ”biogas” – våtmarker, alger och biogas. Det ska beskriva ett kretslopp där man med hjälp av våtmarker fångar upp utsläpp från jordbruket så att de inte når havet. Vidare är tanken som sagt att alger ska tas upp från havet för att bli dels biogas, dels gödning till jordbruket. Vilka erfarenheter man får av projektet får tiden utvisa.
Trelleborgs kommun är vida känd för sitt framsynta miljöarbete. Mycket av arbetet drivs i flera olika projekt för att lära och se vilka metoder och åtgärder som kan fungera i framtiden. Men oavsett de goda syftena så duger det inte på sikt att driva mycket av det här miljöarbetet som projekt.
Det är hög tid att låta de raka projekten bli till egna kretslopp och föras in i den ordinarie verksamheten. När ett projekt tar slut får man ta ställning till om det ska fortsätta, uppgå i den ordinarie verksamheten eller avslutas helt.
Det är inte ovanligt att projekt blir som egna verksamheter utan en större insyn och kontroll, så länge som de pågår. Även om syftena är vällovliga med kommunens alla miljöprojekt behöver de verkligen belysas och genomlysas mer. Det är heller inte bra att kommunens alla miljöprojekt inte har en enhetlig struktur som är lätt att överblicka.
Störst nytta har projekten genom den kunskap, erfarenhet och de goda exemplen som tas fram och kan föras in i den kommunala verksamheten. Låt därför det arbetet börjar här och nu. Projekten får inte leva sina egna liv utan måste bli till egna kretslopp i den vanliga verksamheten. Det är så vi bäst kan klara framtidens miljöutmaningar.
