Lärarsatsning som slår snett

Lärartjänsterna ingår i regeringens satsning på att lyfta yrkets status. Tanken är att skapa karriärvägar inom skolan. I det här fallet handlar det om ett rejält tillskott i lönekuvertet, en förstelärare får 5 000 kronor mer i månaden och en lektor 10 000 kronor.

Med pengarna följer ett ökat ansvar. Genom coachning av andra lärare ska undervisningen av eleverna förbättras.

Staten ger nu extra anslag till de 270 av landets 290 kommuner som ansökt om de nya lärarpengarna. Men det råder ändå oklarheter bland kommunerna om hur pengarna ska användas, rapporterar Dagens Nyheter (10/6).

I många kommuner har man inte lagt in de extra pengarna i höjda löner utan bara som tillfälligt lönetillägg eftersom som det finns en oro att staten kommer dra in anslagen om några år.

Men enligt statssekreterare Bertil Östberg på utbildningsdepartementet är det permanenta pengar, och därmed bör det inte finnas några tveksamheter hos kommunerna.

På senare år har det genomförts stora reformer inom skolan, alla med syfte att vända den negativa trenden med sjunkande elevresultat. Den nya lärarsatsningen är en liten del i detta arbete. Men den kan mycket väl på sikt vara en av de viktigaste.

I dag har läraryrket en negativ klang, det är ett utsatt yrke med dålig löneutveckling. Det är för få studenter som söker till lärarutbildningarna och det finns många lärare som funderar på att byta bana. Då krävs det satsningar på att lyfta läraryrket. Med de nya lärartjänsterna skapas det en karriärtrappa inom skolan.

Det är för tidigt att utvärdera reformen innan den ens är sjösatt. Men det finns redan i grunden ett problem, även om staten pekar med hela handen är det landets alla kommuner som har att verkställa ordern. Det säger sig självt att det inte blir på samma sätt i hela landet.