Lägg inte pengarna på hög
När Trelleborgs kommun summerar 2011 är det med ljusa färger som verkligheten beskrivs. Och mycket har varit positivt. Kommunen fortsätter att växa och invånarna var vid årsskiftet fler än någonsin tidigare, totalt 42 542 personer, 323 fler än föregående år.
Under förra året blev motorvägen till Trelleborg äntligen klar och utbyggnaden av hamnen inleddes.
Vid en närmare granskning finns det dock orosmoln, framför allt i att bostadsbyggandet tappat fart. Trelleborg är en del av en expansiv region och bostadsbristen är stor. Därför måste kommunen bli bättre på att bereda mark för nya bostäder, även om länsstyrelsen i många fall stretar emot.
När alla intäkter och utgifter summerades landade kommunens resultat på ett överskott på lite drygt 70 miljoner kronor, vilket givetvis är bra. Det ska tilläggas att ungefär hälften av förra årets vinst kommer från reavinster vid fastighetsförsäljningar och alltså är av engångskaraktär.
En kommun måste enligt lagen ha budgeten i balans. Frågan blir då var gränsen går för vad som är ett lämpligt resultat. Kommunen är till för sina medborgare, inte för att lägga pengar på hög.
Frågeställningen ställs verkligen på sin spets när det gäller förskolan i Trelleborg. I slutet av året stod det klart att förskolan inte kunde hålla sin budget. Det ledde till att man snabbt drog i nödbromsen och införde tuffa besparingsåtgärder. Resultatet lät inte vänta på sig. På många förskolor blev personalen hårt ansträngd vilket i förlängningen även drabbade barnen.
Förskolan gjorde förra året totalt ett underskott på 6,5 miljoner kronor. Fast egentligen är det inte rättvist att tala om ett underskott. Här finns själva kärnan mellan prognos och utfall. Från kommunens sida räknade man med att färre barn skulle ta del av barnomsorgen, men det blev tvärtom. Den så kallade täckningsgraden blev högre än planerat vilket ledde till underskott inom förskolebudgeten. När bildningsnämnden i slutet av 2011 uppmärksammades på det väntade underskottet infördes direkt åtgärder för att budgeten in i det längsta skulle hållas. Hade man istället tagit hänsyn till själva anledningen, att fler tagit del av barnomsorgen, borde man bett om mer resurser för att öka budgeten.
En kommuns resurser har inget egenvärde och budgeten är inget överordnat mål. Ytterst är kommunens pengar en gemensam resurs och ska delas ut för gemensamma ändamål. Givetvis kan man inte skjuta till pengar varje gång det uppstår ett underskott, man måste ta hänsyn till orsakerna. I detta fall är det uppenbart att man gjort fel prognos av hur mycket barnomsorgen skulle utnyttjas och därför borde också mer resurser skjutas till.
Det omvända gäller också, att ett minskat behov leder till minskande resurser. Minskade elevkullar leder med andra ord till att man måste ställa om verksamheten, en inte alltför enkel uppgift men det måste göras för att få balans mellan resurserna och behoven.
När det gäller de mjuka värdena, satsningar på människor, saknas det ofta ett långsiktigt perspektiv hos kommunerna. I det avseendet är inte Trelleborg något undantag.
Låt oss hoppas att politikernas misslyckande med förskolan är en engångsföreteelse. Det kan vara direkt dumsnålt att inte satsa på förskolan eller skolan i dag, det kan få väldigt stora konsekvenser längre fram.
Bildningsnämndens ordförande Lars Mikkelä (M) har nu lovat att förskolan ska få mer resurser genom omdisponeringar. Det bästa vore att skjuta till nya pengar till förskolan. Det är en investering för framtiden.
