Ingen vet vad Putin tänker

Han är inte ensam om att undra över det, inte minst de stora världsledarna väntar på Putins och Rysslands nästa drag i den pågående Ukrainakrisen.

I samtalet deltog journalisten och författaren Stig Fredrikson och Christian Danielsson, generaldirektör vid EU-kommissionen. Och svaret var tyvärr dystert, det är ingen som vet vad Putin tänker, menade Stig Fredrikson. En som verkligen fått uppleva nyckfullheten av den ryske presidentens handlande är den tidigare ryske affärsmannen Michail Chordokovskij som fängslades 2003, anklagad för ekonomisk brottslighet. Sanningen var snarare att han fick betala ett högt pris för att han utmanade Putin.

I december förra året benådades Chordokovskij överraskande av Putin. Fram till dess ryktades om att han skulle ställas inför rätta en tredje gång och riskera ytterligare sju år i fängelse. Under ett besök av sin 80-årige mor fick Chordokovskij frågan om vad han kände inför det.

”Jag vill överhuvudtaget inte prata om det eftersom det beror på en enda person. Vad som rör sig i huvudet på honom vet jag inte”, svarade han.

Den här historien som förmedlades av Stig Fredrikson berättar tydligt vilket dilemman omvärlden står inför när man ska bedöma Vladimir Putin. Att en enskild persons handlingar kan få en sådan stor betydelse är märkligt i dagens globaliserade värld. Om osäkerheten är stor inför framtiden är EU:s linje desto tydligare.

”Ryssland har begått en fullständigt oacceptabel handling, annekterat ett annat land och genomfört en lagvidrig folkomröstning”, sa Christian Danielsson. Som en första åtgärd har EU enats om att frysa ett antal personers frysa tillgångar och ge dem reseförbud.

Det kan tyckas vara åtgärder som inte biter, men de ska inte underskattas menade både Fredriksson och Danielsson. Framför allt om listan utvidgas. Dessutom ska man komma ihåg att Rysslands ekonomi inte går bra och om den försämras ytterligare kan Putins ställning försvagas.

EU kritiseras ibland för att vara för splittrat och inte agera tillräckligt snabbt. Men det finns en enorm styrka i att företrädare från de 28 medlemsländerna kan gå in i ett rum och komma ut därifrån med en enad röst. Det var precis vad som hände under förra veckans toppmöte i Bryssel. Det visar på demokratins styrka.

Svaret till Vladimir Putins handlingar ska i första hand inte vara militärt. Det är med mjuka medel som EU kan visa Putin att om Ryssland inte följer de gemensamma reglerna får landet inte vara med och spela på den globala marknaden. I längden är Ryssland är mer beroende av Europa än tvärtom. Förhoppningsvis innebär det att Putin också blir den parentes som han förtjänar att vara i både Rysslands och Europas historia.