Ekonomiska motorer
Kretsloppsbegreppet används även för att beskriva omsättningen av kemiska och biologiska ämnen som sker i vår närmiljö och på jorden. En vanlig tanke i det sammanhanget är att se möjligheterna i det som tidigare inte haft något värde, till exempel avfall, och återvinna detta. Genom återvinning används resurserna, som ytterst alltid är begränsade, på ett hållbart sätt för framtiden.
Det går även att se kretslopp i ekonomiska system. Ett av de tidigare försöken i den riktningen kommer från den franske läkaren François Quesnay. I sitt verk ”Tableau économique” från 1758 beskrev han de ekonomiska flödena i en jordbruksnation där varor och pengar gick mellan bönder, jordägare och industri. Hans inspiration till kretsloppsbegreppet kom från upptäckten av blodomloppet mer än hundra år tidigare.
På samma sätt som hjärtat har en central betydelse för blodets kretslopp ansåg François Quesnay att jordbruket var motorn som skapade rörelse i det ekonomiska systemet.
François Quesnays försök att beskriva ekonomin som ett kretslopp visar på en viktig slutsats. För att ett kretslopp ska gå runt måste det finnas motorer som driver på.
På torsdagen anordnade Trelleborgs kommun en seminariedag för att informera om sitt pågående kretsloppsprojekt. Det var en späckad heldag med totalt arton talare och Malmrossalen på Ångkvarnen var så gott som fullsatt av åhörare.
Miljönämndens ordförande Görgen Holmdahl inledde med att teckna bakgrunden till kretsloppsprojektet. Det inleddes 2004 med att ta fram en studie, Baltic Master, där man analyserade och kartlade de problem som finns i Östersjön.
Utgångspunkten är att Östersjön inte mår bra. Jordbrukets utsläpp av kväve och fosfor orsakar övergödning i innanhavet vilket leder till ökad algblomning och syrebrist. En målsättning med kretsloppsprojektet är att de näringsämnen som når havet återförs till jordbruket och att det skapas förutsättningar för biogasproduktion av alger. Man är nu inne i ett skede där det är viktigt att gå från tanke till handling.
Seminariedagen var indelad i tre delar vilka i sig skulle illustrera kretsloppet. Förmiddagen ägnades åt vad som händer på land, i detta fall med Tullstorpsån. Vid lunchtid var havet i centrum och det gavs ingående bilder av alger och livet under ytan. Under eftermiddagen knöts cirkeln ihop med att återvända till land.
På det här sista passet var den framtida produktionen av biogas i centrum. Linda Wolski från Miljöförvaltningen inledde med att konstatera att vi kommit till själva motorn i systemet.
Senare presenterade Marita Linné från företaget Biomil ett förslag på att göra om delar av Smygehamns reningsverk till en pilotanläggning för biogasproduktion av alger. Skulle man där lyckas med att få fram biogas av algerna har man skapat de ekonomiska drivkrafter som skulle få kretsloppet att gå runt.
1628 upptäckte den engelske läkaren William Harvey blodomloppet, en upptäckt som i dag inte ter sig så revolutionerande. Men tanken på att det är samma blod som cirkulerar i kroppen var ny. På samma sätt måste vi idag se på vårt kretsloppssamhälle, att vi hela tiden återvinner våra resurser. För att det ska fungera behövs det ekonomiska incitament, motorer, som skapar drivkrafter.
Att ta upp alger från Östersjön handlar om att återföra en del av den näring som vi släpper ut i havet från land. Det viktiga är få ekonomi i att göra biogas av alger. Det är en stor utmaning men fullt möjlig.
