Ekonomiska gummiband
I den globala ekonomin finns det däremot flera sätt att tänja på gränserna – i alla fall för stunden – och leva över sina tillgångar. Det svåra är att se hur långt man kan spänna de ekonomiska gummibanden innan de brister. Och det finns många gummiband som kan tänjas.
Under den gångna veckan har nya avsnitt spelats upp i två långkörare. Det handlar en stat och ett företag, om Grekland och Saab. I båda fallen är det mer pengar som krävs, mycket pengar, för att få ihop ekonomin.
Från Aten har vi fått se våldsamma scener från Syntagmatorget i samband med att det grekiska parlamentet skulle ta beslut om nya sparprogram för landet. Det är åtgärder som landet måste vidta för få nödvändiga lån från EU och IMF, Internationella valutafonden. Den grekiska regeringen fick igenom sina förslag samtidigt som demonstranter gick till våldsamma angrepp mot polisen och parlamentet. Det är en konflikt som klyver landet mellan folket och de som styr. Grekland har levt över sina tillgångar och måste nu justera sina utgifter. På samma gång måste de ekonomiska motorerna börja snurra så att tillväxten kommer igång. Det är en svår ekvation under oket av alla besparingar.
Till midsommar kom beskedet att de anställda på Saab inte skulle få sin junilön utbetald. Det visade med all tydlighet att krisen inom Saab är riktigt djup och att företaget närmar sig konkursens rand med stormsteg. Under veckan har den akuta situationen lösts med nya lån.
Ett företags ekonomiska gummiband är av förklarliga skäl mycket mindre tänjbart är en stats. Företagen är mer beroende av att verksamheten går runt ekonomiskt eller att externa investerare skjuter till nya resurser. För Saabs del säljer man inte tillräckligt med bilar. Där fungerar koncernchefen Victor Muller som det mänskliga gummibandet på ständig jakt efter nya investerare. Frågan är om det håller innan biltillverkaren får igång de ekonomiska motorerna.
Grekland står inför större problem. Landets statsskuld låg vid årsskiftet på över 140 procent av bnp och kostnaderna för skulden blir snabbt dyrare i takt med att låneräntorna stiger. Lösningen är så klart lägre statliga utgifter och mer skatteinkomster. När Grekland väl kommer på rätt köl är det ingen som vet i dag.
Det land som troligen sitter på den största tänjbara ekonomin i världen är USA. Landet har i dag ett rekordstort underskott på mer än 14 000 miljarder dollar. Det är ett ofattbar stor siffra som är svår att greppa. Skulden ökar dessutom och något måste göras. Är det högre skatter eller lägre utgifter som är lösningen? Troligen både och, men här finns den svåra låsningen mellan demokrater och republikaner. För Republikanerna är skattehöjningar ett rött skynke medan Demokraterna inte vill skära de i sociala programmen. Det är en svår nöt som president Barack Obama måste knäcka för att få fram en bred politisk lösning.
Den breda politiska lösningen finns i Sverige. Här är vi överens över blockgränsen om de ekonomiska ramarna och överskottsmålet på en procent över en konjunkturcykel.
Lärdomen som Sverige gjorde efter nittiotalskrisen har en biblisk karaktär: Lägg i goda tider undan pengar så att du klarar dig bättre i dåliga tider. Det är svårt att peka ut exakt vad som gjort att Sveriges ekonomiska återhämtning är så mycket bättre än andra länder i västvärlden. Men att vi gick in i finanskrisen med ett överskott har haft en avgörande betydelse.
Det svenska överskottet ledde till att vi kunde hålla den inhemska konsumtionen uppe på högre nivå när finanskrisens effekter var som värst. Det är också många i omvärlden som imponerade av kraften i den svenska återhämtningen.
Den svenska slutsatsen är enkel, även om det är frestande att leva över sina tillgångar så tänj inte på de ekonomiska ramarna i onödan. Idag är det allt för många gummiband som riskerar att brista. Det kan få ödesdigra konsekvenser.