Banverkets dubbla janusansikte
Det är framför allt i Stockholmsregionen och Skåne som det är aktuellt att kommuner och landsting går in och finansierar
I förlängningen blir det då invånare i tillväxtregioner som tvingas betala sin egen infrastruktur. Men det finns också en stor vilja till detta då det direkt gynnar de inblandade kommunerna och landstingen och i förlängningen även dess invånare.
Men samtidigt får de medfinansierade kommunerna och landstingen inte vara med och bestämma över utbyggnaden av vägar och järnvägar. Detta har varit mycket tydligt i Trelleborg de senaste veckorna då Banverket visat upp sitt dubbla janusansikte.
Ena veckan står Banverket i Trelleborg och undertecknar ett avtal med Trelleborg, Malmö, Vellinge, Region Skåne och Vägverket där man är beredd att gå in med 275 miljoner kronor för Pågatåg till Trelleborg.
Veckan därpå kommer beskedet att den utbyggda Trelleborgsbanan inte är med på den nya prioriteringslistan som Banverket ska ta fram gällande järnvägsutbyggnanden i Sverige mellan åren 2010 och 2021.
Jens Möller, regional direktör på Banverket, säger ena veckan att det är ”glädjande att vi kunnat komma till det här avtalet eftersom statens medel inte räcker till alla projekt”.
Nästa vecka säger han att med den bedömning Banverket gjort är det inte ”aktuellt att satsa på den sträckningen så att den blir klar till 2016.”
Vad som hänt däremellan är svårt att förstå. Men klart är att man från Banverkets sida är glada över medfinansiering men sedan när pengarna ändå inte räcker till, då skyller man på regeringen.
Visst, det finns fortfarande hopp om pågatåg till Trelleborg, det är ytterst upp till regeringen att senare i vinter fatta beslut om den nya planen för det nationella transportssystemet.
Men varför accepterar Banverket en extern finansiering på totalt 215 miljoner kronor när man själva inte kan stå för sin del?
Vid sidan om står de berörda parterna, villiga att betala men utan att få vara med och bestämma. Ska det vara så?
