Social demokrati liknar Ny demokrati

Först uppmärksammades han för en kulturartikel i Sydsvenskan (26/9), som han inspirerats till efter ett besök på Malmö opera där han såg ”Les Misérables”. Huvudlöst drar han i denna paralleller mellan 1700-talets fattigdom under franska revolutionen och den svenska ”valfrihetsrevolutionen”. För Juholt är Sverige i dag ”en existentiell bedrövelse”.

Den bedrövelsen är, vill jag påminna om, ett internationellt föredöme på många sätt, inte bara statsfinansiellt. Enligt en ny undersökning av Reputation Institute i New York är Sverige det land som världens medborgare beundrar mest efter Kanada. Nyligen visade en annan undersökning att Sverige kvalar in på tio-i-topp-listan över världens lyckligaste länder. Igen.

Juholt framstår som något verklighetsfrånvänd.

Kanske är det därför som Juholt inte lyfter.

Av den senaste förtroendemätningen från Sifo framgår att avståndet mellan Juholt och Fredrik Reinfeldt (M) består. Det är fortfarande bara 20 procent av svenskarna som känner störst förtroende för Juholt, 59 procent väljer statsministern. Detta trots ett halvår i hetluften som oppositionsledare. Med alla chanser i världen att både skapa relationer till väljarna och agera förtroendefullt.

Men det verkar S-ledaren inte intresserad av.

Hur kan man annars förklara budgetmyteriet i riksdagsgruppen? I tisdags hölls ”det stormigaste riksdagsgruppmöte jag varit på”, säger en källa till Dagens Nyheter. SVT:s Rapport uppger att gruppledaren Carina Moberg krävt att hela budgetmotionen ska skrivas om. Juholt har nämligen inte brytt sig om att förankra den. Han och Tommy Waidelich har egensinnigt frångått gamla S-krav, som högre ersättning i a-kassan.

Inte intresserad av goda relationer? Bryr sig inte om hur han uppfattas? Jo, rimligen. Det måste vara något annat som spökar.

Missnöjet går igen.