Matchning för miljoner till Nobels minne

Det är som det brukar. Få udda fåglar tycks matcha profilen. Ellinor Ostrom 2009, och indiskfödde Amartya Sen, 1999 tillhör de få som trotsar den vanliga formeln.

Lloyd Shapley och Alvin Roth har inte forskat på hur det kommer sig att ekonomipriset delas ut på det sätt det gör. Men väl har de på andra sätt studerat hur matchning av exempelvis universitet och studenter görs på bästa sätt. Lloyd Shapleys teorier användes som grund när Alvin Roth var med och utformade ett urvalssystem för gymnasieskolorna i New York. Innan förändringen genomfördes var det en stor andel elever som hamnade på skolor som de inte alls önskat sig. Efter att systemet gjorts om kunde de se vilka alternativ som var realistiska och då ökade chansen att få igenom sitt önskemål.

Lloyd Shapley har också (1962 tillsammans med David Gayle) analyserat hur kvinnor och män kan paras ihop på bästa sätt. Tio kvinnor och tio män – förutsättningen heterosexuell råder – ska paras ihop med varandra så att var och en blir så nöjd som möjligt. I det första fallet får kvinnorna välja den man de föredrar mest. Varje man som får ett eller flera erbjudanden får sedan välja att behålla det alternativ han föredrar, utan att säga definitivt ja.

Sedan väljer kvinnorna ut sin andrahandsfavorit och männen gör om sin procedur. Så fortsätter fördelningen till alla kvinnor har fått en partner. Enligt Gayle/Shapley blev matchningen då så ”stabil” som möjligt. För kvinnornas del utföll det dock bättre om de fick börja att välja – då fick fler någon högre upp på den egna listan och ingen fick sämre än om männen fick börja välja.

Så kul kan ekonomer ha på jobbet. Och har de tur blir det miljoner på kontot för upptäckten.