Huligan på stan

Det menar Björn Eriksson, tidigare rikspolischef, som utrett förslaget. Därmed går han emot riksdagen. Den samlade majoriteten i oppositionen med S, V, MP och SD krävde förra året ett sådant lagförslag ska tas fram. Justitieminister Beatrice Ask ville avvakta en pågående utredning.

Förslaget är kontroversiellt och har fått kritik för att inskränka de medborgerliga rättigheterna. Att vidta en sådan åtgärd i brottsförebyggande syfte är inte proportionerligt, menar Björn Eriksson och pekar på att en huligan med sympatier för Djurgården i teorin skulle kunna bli tvungen att anmäla sig 80-90 gånger på ett år om hockeymatcher inräknas. Rätt mycket jobb även för polisen. Hänvisningen till att systemet finns i England är enligt Eriksson felaktig då det enbart gäller när engelska landslaget eller engelska klubbar spelar utomlands.

Däremot vill Eriksson att åklagare ska kunna besluta om tillträdesförbud och fotboja för den som misskött sig vid fotbollsmatcher. Det ska bli stopp att vistas på arenan och i dess närområde för de kända huliganerna. Eriksson menar att lagstiftningen för detta redan finns på plats och använda bland annat för att hålla misshandlare borta från tidigare offer. Svenska fotbollförbundets ordförande och ledande polisföreträdare ger Eriksson rätt.

Allt väl så långt. Men att hålla rent från våld och farligt bus på läktaren är inte det stora problemet. Det klarar de flesta stora fotbollsnationer i Europa av. Lite skärpning av ordningsmakten och det funkar här också. Det svåra är att hålla rent runt matcherna, där proffshuliganer gör upp med varandra på bestämda platser, tar över tåg och bussar och röjer fulla genom stan på väg till arenan. Det drar ner fotbollen i smutsen och förstör festen för dem som gillar liret. Och det löses inte genom riksdagsbeslut eller ens Eriksson-utredningar.