Vad händer med huset om de separerar?

Min syster är sambo med en kille sen många år tillbaka. De har två gemensamma barn och, som jag förstått det, gemensam ekonomi. De lever alltså tillsammans som om de var gifta. Det finns ett krux och det är att det hus som de bor i hade han innan de träffades och hon flyttade in till honom. Vad händer om de separerar? Står hon utan hem då? De har ju delat på kostnader för renoveringar som inglasat uterum, tapetseringar med mera.

Svar: Som sambor har man vid en separation rätt att begära bodelning av den bodelningsbara egendomen. Då kan man ju fråga sig vad som menas med bodelningsbar egendom. Svaret på denna fråga får man i Sambolagen som säjer att gemensam bostad och gemensamt bohag är bodelningsbar egendom. All övrig egendom är utesluten från delning enligt sambolagen. Ett ytterligare krav måste dessutom vara uppfyllt och det är att egendomen skall vara förvärvad för gemensamt användande.

I din systers fall skulle detta alltså innebära att mannens fastighet inte är bodelningsbar eftersom han hade fastigheten innan de blev sambor. Trots att de bott tillsammans i många år har din syster ingen rätt att begära bodelning avseende bostaden vid en eventuell separation. Vad gäller bohaget är reglerna desamma. Det bohag som är anskaffat för gemensamt användande är bodelningsbart. Något som man bör tänka på är att det inte spelar någon roll vem som har bekostat det inköpta bohaget, det är ändamålet som är avgörande. Naturligtvis finns det undantag från dessa regler. Till exempel kan samborna ha fått något som gåva eller arv med skriftliga villkor om att det inte ska vara bodelningsbart. Likaså kan samborna gemensamt ha upprättat ett samboavtal i vilket man har avtalat bort bodelningsrätten avseende hela eller delar av bohaget. I motsats till bodelningsbar egendom kallas sådan egendom istället enskild egendom.

Du skriver också att din syster varit med och bekostat en del av renoveringar etcetera.

Detta innebär troligtvis inte att hon kan hävda en dold äganderätt till fastigheten eftersom hon inte fanns med i bilden när fastigheten köptes. Däremot kan hon kanske hävda att hon har en fordran på sin sambo, alltså att han är skyldig henne en summa pengar för de investeringar hon bidragit till.

Många par sitter i samma sits som din syster och hennes sambo. Ett bra råd är att ta kontakt med en jurist för att utreda vad de kan göra för att undvika dessa, som man ibland kan tycka, orättvisor.

Måste jag vara med på bouppteckningen?

Jag har en släkting på långt håll som gått bort och nu har jag blivit kallad till bouppteckning. I kallelsen fanns också kopior av ett testamente som mannen hade upprättat för länge sedan. Jag kände inte mannen ifråga och tycker egentligen inte att jag har med det att göra. Jag har förstått att jag kommer att ärva lite men är inte intresserad av något personligt. Måste jag svara på kallelsen och måste jag gå på bouppteckningen?

Svar: Du behöver troligtvis inte svara på kallelsen såvida du inte ombetts att meddela om du kommer eller inte. Det kan ju vara bra för den som gör bouppteckningen att veta om det kommer en eller tjugo personer till förrättningen. Du har inte heller någon skyldighet att närvara vid bouppteckningen. Man förlorar inte sin arvsrätt för att man inte kommer på bouppteckningen.

Däremot brukar jag säja till de personer jag kommer i kontakt med, att bouppteckningsförrättningen ofta är ett utmärkt tillfälle för arvingarna att träffas. Då kan man dryfta de frågor som finns och bestämma vad som ska hända med den avlidnes tillgångar såsom ett hus eller värdepapper.

Om man vill kan man också be någon annan företräda sig med en fullmakt vid bouppteckningen. Det är kanske ett bra alternativ om man är en syskonskara som låter ett av syskonen företräda de övriga. Ibland behöver man en juridiskt kunnig företrädare och då kanske man lämnar fullmakt till en advokat eller annan jurist.

Vad gäller delgivningen av testamentet är det mycket viktigt att de lagliga arvingarna tar ställning till om man godkänner testamentet eller inte. Om alla lagliga arvingar godkänner testamentet kommer det att bli juridiskt bindande och därefter kan det verkställas, det vill säja man kan fördela egendomen på det sätt som den avlidne skrivit i testamentet.

Om man däremot inte godkänner testamentet skall man skriva under att man tagit del av det. Då får man sex månader på sig att vända sig till tingsrätten för att klandra testamentet.

Att klandra ett testamente innebär att man framför att det finns något i handlingen som man anser är ogiltigt och att man därför inte tycker att testamentet ska få styra fördelningen av den avlidnes egendom. Lämnar man inte in en klandertalan inom sex månader kommer testamentet att bli gällande.