Trafikledaren som brinner för fotboll

– Själv började jag spela som femåring, berättar Magnus och tillägger att hans pappa Kjell en gång var framgångsrik i Stavsten.

– Men jag började i IFK eftersom Stavsten inte hade något knattelag på den tiden, förklarar han.

Fotbollen har funnits med som en röd tråd genom alla år, men Magnus har även spelat handboll i IFK under ett tiotal år och haft en karriär som brottare i BK Starke.

– Jag hade fullt upp hela veckan, minns han med ett litet skratt.

Handbollen var egentligen den sport han kom längst inom.

– Jag började i IFK handboll och fortsatte sedan upp i A-laget. Inom fotbollen blev det ”bara” ett kontrakt med TFF:s B-lag.

När Magnus lämnat TFF som fotbollsspelare började han i Stavsten handboll och med dem gick han upp i division 1.

– Under den perioden spelade jag också fotboll i Stavstens IF. Vi var uppe i division 1.

När Magnus var i 30-års åldern gick knäna sönder.

– När jag inte orkade rehaba mer halkade jag in på golfen på ett bananskal, men det blir inte mycket med det nu, konstaterar han vidare.

– Det blir mycket jobb – och mycket fotboll.

Sedan tre år tillbaka tränar han TFF:s 15-åringar. Ett lag han tränade redan när de var sju år.

– Ett tag tränade jag IFK Ystads A-lag tillsammans med Tadeus Andersson. Och så har jag haft hand om TFF:s 92;or under två år innan jag tog över 94-orna.

När Magnus berättar om fotbollen märks det tydligt att han brinner för sitt uppdrag.

– Det är kul, säger han. Jag har gått en del kurser och så kan jag ju lite fotboll sedan innan, jag vet hur man ska göra.

Men, påpekar han, det är inte samma sak att springa efter bollen som att stå bredvid planen och vägleda andra.

– Det är mycket psykologi, säger Magnus. Hur man ska ta killarna vid olika tillfällen.

I 15-årsåldern infinner sig ett brytpunkt för många. Satsa eller lägga av. Annat pockar på uppmärksamhet. Det är moppe och det är tjejer.

– Många tankar kommer fram och dem måste man ta på rätt sätt, annars knäcker man killarna.

Att träna sin egen son har aldrig varit något problem för Magnus – eller Rasmus.

– Jag har gjort klart att jag är pappa före och efter träningen, men på träningen är jag tränare och inget annat – annars blir det fel!

Från början var alltså planen att bli idrottslärare. Betygen räckte inte så Magnus siktade på kockutbildning och gick konsumtionslinjen på gymnasiet.

– Sex månader efter studenten gjorde jag lumpen. Direkt efter det fick jag jobb på Motortransport där jag blev kvar i tre år.

Efter en kort tids arbetslöshet började Magnus på Gummifabriken där han jobbade fram till 2008 då man lade ner vals.

– Jag trivdes verkligen, det gjorde jag, men när vi blev uppköpta av amerikanerna så blev det inte som vi hade tänkt…

Magnus blev alltså arbetslös igen, men fick en timanställning i hamnen.

– Nu har jag en fast tjänst som trafikledare och på serviceavdelningen. Jag har verkligen haft riktig tur, konstaterar han. Med goda kontakter kommer man långt.

– Fotbollen har gett mig otroligt många kontakter. Men samtidigt måste man vara lite fräck, man måste våga annars kommer man ingenstans.

När Magnus är ledig tycker han om att resa tillsammans med familjen.

– Vi har rest varje år hela familjen. Det unnar jag barnen som går i skolan hela året. Då behöver de lite semester och att få komma ifrån.

Ett favoritmål är Bulgarien dit Winqvists åkt fem år i rad.

– Vi tycker att det är bra. Stränderna är fina och där är bra och billigt att leva.

I år har det däremot inte blivit någon tripp.

– Vi har länge velat åka till Thailand, men det är ju ganska dyrt. Till våren blir det av. Då åker vi hela familjen!