Annons
Nyheter

Tänk om man hade lexikon över barnspråk

Mammaaa! Kallon, iihheeh, kallon, säger min lille 1,5-åring och pekar ivrigt på datorn medan jag skriver detta.
Nyheter • Publicerad 6 juli 2007

Jag förstår inte alls vad han vill.

– Schenn, schenn, upprepar han och pekar mot andra sidan av rummet.

Annons

– Dää, dää, säger han i ett försök att förtydliga det han just sagt.

Jag fattar fortfarande ingenting. I normala fall börjar här en gissningslek. Är det rutschkanan du menar? Lampan? Muggen med vatten? Det kan hålla på en stund medan Arvid blir allt mer frustrerad. Ibland lyckas vi förstå varandra, oftast inte.

Men tänk om man i stället hade ett litet lexikon där man kunde slå upp alla förvrängda ord som kommer ur den lilla munnen. Ett ordlexikon som ger oss föräldrar möjligheten att förstå våra små babblande varelser vars språk ännu inte utvecklats till något där det finns lexikon, grammatikböcker och så vidare.

För det är inte bara det att han ska lära sig att prata. Tydligen ska man som förälder också lära sig ett nytt språk samtidigt.

Vi blev lika glada, Arvid och jag, när vi häromdagen förstod varandra. Då började han prata om "bläppe" och sprang fram och tillbaka till köket och pekade på en hylla. Jag hade tidigare visat honom ett äpple och sedan lagt det i min väska för att vi skulle ta med det som mellanmål på vår promenad. Men han ville så klart ha det direkt. Jag tog upp äpplet ur väskan och visade honom.

– Bläppe, konstaterade han med ett nöjt leende.

Man kan undra om barn använder olika koder i sin språkutveckling. Att lägga till en bokstav här och byta ut en där eller ta första halvan av ett ord och lägga i slutet. Knäcker man koden klarnar allting helt plötsligt.

– Mammaa, hot sast, sade Arvid här-omdagen när foten fastnat mellan två spjälor i en bänk.

Hur mycket ska man förresten rätta när ens barn hittar på egna ord och ljud för olika saker? Det är lätt hänt att man själv faller in i "samma språk" och helt enkelt börjar kalla napp för "bapp" och farmor för "haaamo".

Samtidigt som man trots allt försöker få sitt barn att uttala orden rätt och få barnet att förstå fler och fler ord dyker nästa problem upp. Nu kan man inte längre sitta och prata med den andre föräldern, eller någon annan, om allting "över huvudet" på barnet. Hans "ord-radar" lyssnar lite extra när ord som GLASS, BULLE och BADA sägs. Och då är risken stor att man får avvärja en stunds tjat. För att undvika detta har vi börjat med kodspråk. Ska vi köpa G-L-A-S-S bokstaverar jag eller använder förvrängningar som ska han få "ta ett dopp i baljan".

Annons

Men det är väl bara en tidsfråga innan han knäcker våra koder.

Jenny Isaksson

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons