GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Signes döttrar för arvet vidare

Nyheter • Publicerad 29 juni 2007
Storkbilden I storkens näste. På Ystad BB arbetar personalen fortfarande i Signe Janssons anda med psykoprofylaxen.
Storkbilden I storkens näste. På Ystad BB arbetar personalen fortfarande i Signe Janssons anda med psykoprofylaxen.Foto: 
Barnmorskan Yvonne Bodeborn minns hur Signe Jansson började låta kvinnorna bestämma själv hur hon ville föda. Hon blev till och med själv förlöst av henne 1975,
Barnmorskan Yvonne Bodeborn minns hur Signe Jansson började låta kvinnorna bestämma själv hur hon ville föda. Hon blev till och med själv förlöst av henne 1975,Foto: 
Äpplet: Signe Jansson fick konstverket som hänger på Ystads BB som gåva för sina insatser från Barnmorskeförbundet. Bild: Mark Hanlon
Äpplet: Signe Jansson fick konstverket som hänger på Ystads BB som gåva för sina insatser från Barnmorskeförbundet. Bild: Mark HanlonFoto: 
Foto: 
Foto: 

Barnmorskeförbundet rekommenderar Signekursen för alla som ska föda. På Ystads BB finns de som verkligen vet vad barnmorskan Signe Jansson menade och som för hennes tankar om en naturlig förlossning vidare. De kallar sig "Signes döttrar".

Det hänger ett konstverk i form av ett äpple vid ingången till Ystads BB. Signe Jansson fick det av Svenska barnmorskeförbundet för sina insatser inom förlossningsvården. Hon blev känd i hela landet när hon introducerade andnings- och avslappningsteknik under förlossningen så att den kunde ske så långt som möjligt utan bedövning. Och det var i Ystad som allt startade under 1970-talet.

Fortfarande jobbar några av dem som hon utsåg till sina lärjungar kvar. En av dem är barnmorskan Karin Ehde Åkesson. Hon sökte sig hit just för att hon ville lära sig mer av Signe Jansson.

– Det pågick en smärtlindringsdebatt som gick ut på kvinnans rätt till bedövning. Jag blev fascinerad av Signes sätt att tala om en naturlig förlossning. Hon var min absoluta förebild.

Så länge hann de inte jobba tillsammans eftersom Signe blev sjuk en kort tid efter att Karin kommit till Ystad. Men tillräckligt för att hon skulle fortsätta på den inslagna vägen med den så kallade psykoprofy-laxen. Hon försöker finnas tillhands, hjälper mammorna andas och ger så mycket stöd som möjligt för att få kvinnorna att känna sig trygga.

– Den födande kraften finns i alla kvinnor och om kvinnan känner sig trygg så vågar och kan hon mycket mer än hon tror.

Hon visar förlossningsrummen. En vägg i ett rum är rosamålad, det finns badkar, musikanläggning och flera olika hjälpmedel för att underlätta förlossningen. Som en saccosäck att sitta på eller ligga över, specialskurna stolar som man bekvämt kan sitta grensle på och en pall med sittbrunn som man kan föda från. I ett hörn står en dubbelsäng där föräldrarna kan ligga tillsammans.

Signe ville skapa en miljö där familjerna skulle känna sig hemma. Hon försökte avdramatisera sjukhuslokalerna. Och familjerna fick gärna ta med sig egna saker, berättar Karin Ehde Åkesson, och visar hur barnmorskan eller pappan kan sitta bakom mamman och hjälpa till att andas för att ta sig igenom värkarna.

– Vi försöker uppmuntra kvinnorna att känna efter och lita på sig själva. När barnmorskan tror på kvinnan och kvinnan tror på sig själv så kan hon komma hur långt som helst. Vi får inte glömma att det inte är en sjukdom att föda barn.

Så berättar hon om när Signe föreläste för gynekologer och sade ungefär så här: Föreställ er att ni vill älska med er fru och så åker ni in till ett sjukhus och får en hård brits att ligga på och strålkastare rakt på er. Det är så man kräver att kvinnor ska föda.

Tiden före Signe

Barnmorskan Yvonne Bodeborn minns tiden före Signe när i princip alla mammor låg i sängen och födde traditionellt. Och hur fantastiskt det var när Signe lät mammorna göra som de själva ville oavsett om de ville sitta, stå eller ligga. Från att ha varit en förlossningspatient blev det en födande kvinna som fick bestämma själv. Senare avskaffades benstöden och gynställningen och belysningen dämpades.

– Vi är fortfarande väldigt lyhörda för kvinnornas önskemål och bejakar dem. Det är nog därför jag är kvar i Ystad. Jag vet inte var jag annars skulle vara, säger Yvonne Bodeborn.

Signe Jansson var också den som förlöste henne själv när hon skulle få sitt andra barn 1975. Och hennes man blev den första som fick bada sitt barn efter en förlossning på Ystad BB. Det var i en tid när papporna precis hade börjat vara med på förlossningarna över huvudtaget. Signe var också den som började lägga barnet på mammans mage direkt efter födseln.

Fortfarande finns hon ofta i Yvonne Bodeborns tankar.

– Så tror jag att det är för dem som var med på hennes tid. Men de som inte sett henne och jobbat med henne kanske inte går och tänker på det hela tiden, tillägger hon.

Nej, kanske inte, men för Sandra Martin som är nyutexaminerad barnmorska 30 år efter Signe gick i korridorerna på Ystad BB är det historiska arvet levande.

Hon tror på Signefilosofin och på att som barnmorska vara mycket närvarande vid förlossningarna och stötta mamman.

– Jag känner mig lyckligt lottad som får jobba här. Ystad är unikt.

Tekniken utvecklas

Barnmorska Ingrid Balksäter som bara jobbade en kort period med Signe Jansson säger att hennes ande definitivt finns kvar i huset. Alla förstföderskor i Ystads upptagningsområde blir erbjudna kurs i psykoprofylax.

De som kommer från andra mödravårds-centraler där det kanske inte anses modernt att andas får hjälp av barnmorskorna att komma igång.

– Vi vet att det är superviktigt att andas med kvinnan. Men tekniken har utvecklats sedan Signes tid, säger Ingrid Balksäter.

Karin Ehde Åkesson håller med. Psykoprofylaxen handlar i dag både om andningsteknik och om att möta mamman och låta dem själva hitta sitt sätt att föda på. Det handlar om förhållningssättet till förlossningen. Om man ser det som en medicinsk operationsliknande händelse eller som en livshändelse, säger hon.

Uppfräschning

Det satsas också på uppfräschning i kunskaperna och utbildningar kring metoderna. En kurs i psykoprofylax för några av de anställda är inplanerad i dagarna.

– Signe ville att man skulle vidareutveckla tekniken. Jag kunde dra alla mina förlossningar för Signe och hon gav mig råd. Men hon sade också att: du måste skapa ditt sätt att jobba på, säger Karin Ehde Åkesson.

Fast inställningen till att föda naturligt är inte bara positiv.

Redan när Karin gick sin utbildning blev den misstänkliggjord och många är de mammor som inte skulle kunna tänka sig att föda barn utan någon bedövning. Många tycker sig ha rätt till att slippa smärtan.

Vad säger hon till dem som tvivlar?

– I bland kan det vara nödvändigt med farmakologisk smärtlindring. Men de flesta är väl insatta i det så när jag träffar föräldrar på Öppet hus pratar jag nästan mest om alternativa smärtlindringar som andning, bad, musik. Om att man ska få känna sig fri och få uttrycka sig som den man är.

Ett bad och panflöjtsmusik, eller varför inte Mozart, kan vara lika bra som medicinsk smärtlindring i vissa fall, menar Karin Edhe Åkesson.

– Jag tycker vi sviker kvinnorna när vi inte talar om det. Det är jätteviktigt att varje kvinna frågar sig vad hon behöver. När vi ger farmakologisk smärtlindring tar vi samtidigt ifrån kvinnan något av sin egna kraft. Men varje kvinna är unik och har sin unika väg genom födandet.

Svårt att hinna allt

I ett av förlossningsrummen hänger ett fotografi av Signe Jansson. Den visar hur hon rör vid en blivande mamma. Händerna i bilden som håller mamman bakom ryggen är jätteviktiga, kommenterar Karin Ehde Åkesson.

– Just beröringen är jätteviktig. Då blir det lättare för mamman att slappna av och vi kan som barnmorskor hjälpa dem och stötta dem. Hållandet har många dimensioner, både kroppsligt, psykiskt och exis-tentiellt.

Så långt det är möjligt vill barnmorskorna vara inne hos mammorna som föder. Bara genom att finnas i rummet så minskas risken för smärta, säger barnmorskorna. Men det har blivit svårare att hinna med i samma utsträckning i takt med att BB har växt. På Signes tid förlöstes här kanske 500 mödrar om året. I fjor var det 1200.

– Det är inte alltid lätt när födelsetalen ökar. Jag kan bli lite frustrerad för att man inte kan vara där hela tiden. Vår närvaro är som smärtlindring, säger Yvonne Bodeborn.

Om kemin stämmer, tillägger hon.

Hon minns en gång när den inte stämde. Varken för henne eller för Signe i rummet intill. De möttes i korridoren och beslöt sig för att byta rum.

Den möjligheten finns alltid. Och det är viktigt att föräldrarna säger till om något inte känns bra, säger Yvonne Bodeborn.

Ens förlossning går inte i repris. Den bär man med sig hela livet.

Jessica Ziegerer

Bild: Anette Sjöstrand/Mark Hanlon

Fotnot: Signe Jansson levde 1936– 1993.

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.