Så vackra och fulla av framtidshopp
Lopporna som tog sig vidare till schackfyran i Stockholm. En resa som jag hade förmånen att få dela med dem. Buskillarna som hamnade i mitt rum var söta som socker när de somnat, utmattade av en helgs äventyr i huvudstaden.
Flickorna, som blivit medvetna små tjejer, som hälsar glatt och bjuder på kramar när jag kommer förbi skolan. Pojkarna, som i mångt och mycket fortfarande är pojkar, men som är riktigt ljuvliga att konversera med och som alltid visar varandra omtanke. Alla får vara med.
Vi är ett antal föräldrar och, icke att förglömma, lärare, som engagerat oss i det här gänget. Och lyckats riktigt bra, konstaterade jag när jag bjöds in till klassen för att prata om hinduismen som jag upplevde på nära håll när jag besökte Bali.
Eleverna, som var oroliga som ett getingbo när de gick i tvåan, satt nu tysta och lyssnade uppmärksamt innan de ställde intelligenta frågor och lyssnade på svaren.
Det är kvitto nog för att de är redo att ta nästa steg i livet. Att släppa den gemensamma tryggheten i gruppen och gå mot nya utmaningar på nya skolor.
Säkert känner de att även om de inte längre delar varandras vardag så finns vi vuxna där och bryr oss om det skulle behövas. Min egen son gav svar på tal. ”Nej, vi ska inte gå i samma klass längre, men jag har dem ju här”, förklarade han och viftade med sin mobiltelefon.
Så klart! I en liten stad som Trelleborg är ingen längre än ett telefonsamtal bort. Bara att slå en pling, fast de messar väl, så hittar man varandra.
Det är som vanligt jag, den vuxne föräldern, som inte är redo. Bara tanken på skolavslutningsdagen får min mage att dra ihop sig. Jag gråter alltid några små tårar för att sådana dagar är så speciella. Så vackra och fulla av framtidshopp. Men i år kommer jag att känna mer än ett uns av vemod. Måtte jag bara kunna hålla det tillräckligt mycket för mig själv så att jag inte grumlar deras skolavslutning med mitt hulkande.
”Mina” barn har fått den bästa start jag kan önska, de är redo, det är bara att torka tårarna och låta sig smittas av deras glada miner!
