Otto von Arnold har alltid gillat utmaningar
Otto är uppvuxen på Jordberga gård och gick i byskolorna i närområdet innan det blev dags för internatskola i Gränna.
– Det var faktiskt väldigt skönt att komma bort, säger Otto uppriktigt.
Efter en kort militärkarriär i Ystad begav han sig till Frankrike för att studera språket.
– Man måste vara där för att lära sig det. Jag har haft stor glädje av mina kunskaper.
Sedan blev det Lund under fem år. Otto studerade ekonomi och juridik innan han återvände till hemtrakterna för arbete på Gummifabriken.
– Men det var lite för nära hemma, så efter två år flyttade jag till Stockholm där jag jobbade både inom olika företag och egen konsultverksamhet. Det gav mig många kontakter men också ett perspektiv som jag tror är bra att ha så att man inte blir en ”stuekatt”, förklarar Otto med ett skratt.
Jordberga gård har anor från 1300-talet och omfattar både byggnader, företag, anställda och ett kulturarv att sköta och förvalta.
– Efter mycket tjat från mina föräldrar kände jag mig mogen att ta över 1990, berättar Otto och fortsätter:
– Man måste få göra färdigt sitt, men då kändes det bra att ta över, även om det var mitt under lågkonjunkturen och med en nyss genomförd avreglering inom jordbruket som skapade kaos på marknaden.
Vid sin sida hade han då som nu hustrun Catherine.
– Det är så mycket som hänger ihop. Slottet, parken, traditioner, socialt umgänge. Catherine är väldigt bra på allt det här, förklarar Otto och säger att han ser positivt på framtiden.
– Nu är det jag som tjatat på min äldste son att han ska ta över. Nej, men skämt åsido, han är 30 år och har tiden för sig. Carl-Adam är redan lite involverad i företaget eftersom det är han som driver vindkraftverksamheten.
Det var i samband med att Otto tog över Jordberga som politikern inom honom vaknade.
– Mitt politiska engagemang vaknade sent, det var det här med avregleringen, nickar han.
Att han valde att engagera sig i just Kristdemokraterna får Otto att låta som en självklarhet.
– De har ju den bästa jordbrukspolitiken!
Men även om det var en enda fråga som väckte intresset så har spektret breddats genom åren. Efter fyra år som riksdagsledamot har Otto bestämt sig för att kandidera för ytterligare en mandatperiod.
– Det var egentligen inte något svårt beslut, säger han.
– Det tar lång tid att komma in i Stockholm och när man är där blir man väldigt mycket specialist. När jag är hemma får jag svara för allt, både det jag själv, partiet och regeringen står för och det är en utmaning.
Kontakten med väljarna är viktig för Otto som uppmanar till kontakt.
– Men det kunde varit mer, erkänner han.
– Det är så lätt att man isolerar sig i riksdagen och blir fackidiot. Då blir man tjänsteman och det är ju galet, jag är ju politiker. De som hör av sig ställer oftast frågor kring lagstiftningar som de tycker är fel. I Trelleborg har jag haft mycket kontakt med väljare som velat diskutera hamnen och järnvägen.
Med rötterna i Jordberga klappar hjärtat för de små byarna.
– En viktig fråga för mig är balansen mellan land och stad. Man borde lyfta fram fler av de gamla fina byarna som turistmål och inte bara satsa på Smyge. Dessutom tycker jag att man borde bygga ut byarna varsamt. Det är viktigt att människorna flyttar ut på landet men då måste infrastruktur som kommunikationer och bredband fungera, fortsätter Otto.
Ett sätt att göra landsbygden attraktiv för besökare är enligt honom att ta vara på de lokala handelsmän som finns.
– Jag tycker själv att matlagning är väldigt kul och har familjens förtroende. Då brinner jag för att använda bra kvalité och närproducerat. Söderslätt har varit för dåligt på att utveckla konsumentprodukter, istället har man inriktat sig på producentjordbruk, men det kommer glädjande nog mer och mer.
Ett annat stort intresse är musik och kultur. Tillsammans med hustrun skapade Otto Jorbergafestivalen som lockade tusentals besökare.
– Det kan jag sakna, men tiden finns inte just nu. Men vi har en byggnad som vi avsatt för kulturella ändamål. Kanske kommer festivalen att återuppstå, säger Otto och slår ut med armarna.
– Varför inte?
I nuläget har han ingen långsiktsplan men säger att han tror att han måste jobba till 70 för att må bra.
– Jag tror att ett aktivt liv är ett bra sätt att hålla sig frisk och i form, förklarar Otto.
Att fylla 60 mitt i en valrörelse tyder enligt honom på dålig planering av föräldrarna och kräver skohorn för att få ihop, men fest ska det vara.
– Jag tycker att det är jättekul och hinner med både mottagning och kalas. Dagen efter ska jag vara på en HBT-konferens och det ska bli spännande. Vi inom KD behöver ”komma ut” i den frågan, skrattar Otto.