"Om man bara fick tacos lite oftare…"

- Vi vill att barnen ska få se hur mycket kött, pasta och grönsaker en lagom portion innehåller, säger Gunilla Ekblad som är förste kock i köket på Backaskolan i Ystad.

I dag har all mat lagats på plats. Men så är det inte alltid. Ungefär 60 procent tas fram i köket. Det är främst soppor, grytor och såser och salladsbordet. Däremot köper man färdiga biffar, fisk, köttbullar och pannkakor från grossister. Så går det till på många skolor i dag.

- Vi gör så mycket vi hinner. Men allt klarar vi inte tidsmässigt och vi har inte tillräckligt med utrustning i köket.

Här serverar tre anställda lunch till 425 barn både i skolan och förskolan varje dag. I dag har de hanterat 35 kilo spagetti och 70 liter sås.

Ett svagt kastrullslammer hörs från köket annars är det förhållandevis lugnt. Vid ett bord i matsalen sitter Marcus Carlsson och Adam Palm i klass 5 A. De är ganska nöjda med maten.

- Bara det hade varit tacos med köttfärs lite oftare, säger Marcus Carlsson.

Årstider

Maten planeras av kommunens kostekonom i tioveckorsperioder. Till sin hjälp har hon ett matråd där personal och elever deltar och kan berömma, kritisera och önska mat. En vecka på våren får barnen önska sina favoriter.

- Då önskar de ofta rätter vi redan har. Vi får förklara varför vi inte kan ha pizza fem dagar i veckan och varför vi inte kan ha efterrätt varje dag, säger Lotta Wallin som är verksamhetschef för kost och lokalvård på Ystads kommun.

Menyn är densamma på kommunens alla skolor. Men därmed inte sagt att den är likadan, menar hon. Olika kockar lagar såser och grytor lite annorlunda, men alla får samma sorts köpta köttbullar.

Lotta Wallin tycker att skolorna serverar bra mat och att det är bra kvalitet på det de köper. Utbudet på menyn har också blivit större de senaste åren, speciellt salladsbordet som förr var i stort sett obefintligt.

Hade det inte varit önskvärt att laga allt själv?

- Då hade kostnaden blivit för hög. Utrustningen i köket är också begränsad så vi kan inte. Jag tycker vi har en god kvalitet även om vi har ett visst halvfabrikat. Det är inte någon nackdel som jag ser det.

På 1970-talet använde köken sig också av inköpta storförpackningar som bara öppnades och värmdes upp. Lotta Wallin tror att skolköken i dag faktiskt lagar mer mat själva. De försöker också värma mat allt eftersom så att den inte ska bli sönderkokt. I dag när det är spagetti så koktes den på morgonen och tas sedan fram efterhand.

Piffa upp maten

Priset för en portion i Ystads skolor är mellan 7 och 8 kronor per portion.

- Vi ligger ganska lågt i statistiken om man jämför med andra kommuner i Sverige. Men jag vill betona att det handlar om vad man får ut av pengarna. I bland är inte summan relevant. Våra kockars kompetens och hur de kan lyfta en måltid är enormt viktig i den diskussionen.

På Backaskolan jobbar personalen med tillbehör som kan piffa upp maten. I dag står det till exempel förutom ketchup till spagettin även sweet chili, tsaziki och riven ost på bordet.

I en hörna längst ner sitter femårsgruppen som har börjat proväta i matsalen för att vänja sig inför skolstarten. De verkar lite blygt nöjda med maten. Rotmosen i går var jättegod, säger Kajsa Wallander. Och Edvin Kamfors gillade spagettin.

Faktum är att spagetti och köttfärssås nog är den absoluta favoriten bland barnen. Och om Gunilla Ekblad tänker efter så har det nog varit så i årtionden. Men nya rätter har letat sig in på menyn och barnen har blivit förtjusta även tortillas, västkustfisk och spätta.

De minst omtyckta rätterna, som till exempel spenatsoppa, har skolan tagit bort.

- Huvudsaken är att barnen äter. Därför vill vi ge dem alternativ. Det är ju bättre att de äter. Vi vill ju att de ska gå mätta härifrån, säger Gunilla Ekblad.

Fast vissa måltider, som ärtsoppa, vill hon ändå ha kvar någon gång om året för kulturarvets skull. Ofta erbjuds då något alternativ. När det i måndags var rotmos serverades även potatismos som komplement. Och långkok gör inte så många familjer hemma längre så senare i veckan väntas kalops.

- En del vet inte vad det är för något. Då är det synd om man plockar bort det, säger Gunilla Ekblad.

Varför kan man inte ha efterrätt varje dag?

- Hemma får de ju inte efterrätt varje dag. Vi inom skolrestaurangerna ska stå för vardagsmaten och då är det naturligt att efterrätt serveras vid festligare tillfällen, säger Lotta Wallin.

Räcker det med mackor, flingor och fil på kvällen om barnen ätit i skolan?

- Egentligen rekommenderas ett lagat mål på kvällen. Men visst kan man ha fil och flingor om man kompletterar det med grovt bröd, pålägg, grönsaker och frukt, säger Lotta Wallin.

För de elever som behöver säljer köket även frukost och mellanmål på eftermiddagen.

Fotnot:

Barn mellan 4 och 10 år bör få i sig 400 gram frukt och grönsaker (ej inräknat potatis) per dag. Det minskar risken fört hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och vissa cancerformer.

Jessica Ziegerer