"När man är i det främmande upptäcker man det egna"

Sven-Olle R Olsson sitter på altanen hemma i villaträdgården i Husie. Bredvid står borderterriern Zeb och spanar efter lavendelsockerkakan som nyss dukats fram på bordet.

Det är Sven-Olles fru som bakat. Själv är han sällan i köket.

Trots att han varit med och startat en högskoleutbildning inom gastronomi är matlagning inget för honom.

– Vi inom akademin är inga matlagare, vi är teoretiker, säger han.

Sven-Olle är fil dr i zoologi och vid 70 års ålder kan han blicka tillbaka på en lång akademisk karriär. Idémässigt kom brytpunkt vid konfirmationen.

– Den var inget nöje. Istället blev jag intresserad av utvecklingslära och biologi, säger Sven-Olle.

Han lånade böcker på biblioteket, skrev uppsatser och höll föredrag.

De väckte en viss förundran bland klasskamraterna i Limhamn. Ändå var det nära att han aldrig tog studenten.

– Alla har sina kriser. Jag hade min när jag gick på Borgarskolan, säger Sven-Olle.

han var aktiv i friidrottsföreningen MAI när han drog på sig en hälsensskada.

– Både idrotten och skolan gick åt helvete. Jag gick två år på Borgarskolan och körde fullständigt. Jag läste handelsinriktning och lärde mig bokföring och stenografi. Vi hade bara en timme biologi i veckan och jag kände att jag hade hamnat fel.

Det slutade med att han hoppade av utbildningen och började praktisera, först hos en kock och sedan på en fotofirma. Men när inte heller det kändes rätt bestämde han sig för att fortsätta läsa. Denna gång på Slottstadens läroverk. Där kunde han inrikta sig på biologi och matematik.

Inspirationen återvände och han sökte vidare till geologiska institutionen i Lund.

– Jag var intresserad av kraften i det hela. Hur livet har utformats under 3,8 miljarder år på jorden. Det är helt fantastiskt.

Från geologi hoppade han sedan på zoologi där han fastnade för en specifik fysiologisk gåta.

– Björnens kroppstemperatur går ner till 30 grader när de sover, en igelkotts till 5-6 grader och fladdermössens kan till och med vara under noll. Varför kan deras hjärtan slå på nära noll grader när våra slutar vid 20-25 grader?

Den gåtan löste han aldrig, men han fick en doktorshatt för sitt arbete om igelkottarnas vintersömn.

Under forskningstiden hade han flera sorters fladdermöss hemma.

– De blir tillgivna som hundar. På vintern hade jag dem uppe på vinden, berättar han.

Hustrun Ann-Marie minns och skrattar. Hon och Sven-Olle blev ett par redan under studietiden.

De var nygifta när Sven-Olle tog magisterexamen 1969 och sedan kom de två barnen i tät följd.

– De känns inte länge sedan, det är som igår, säger Sven-Olle.

Han började jobba på läkemedelsbolaget Ferrosan AB under studietiden. Efter examen blev han anställd på heltid för att utföra djurförsök där.

– Vi hade mycket diskussioner med djurvänner men det mesta klarades upp när Försöksdjursetiska nämnden bildades, djuren hade det bra, säger han.

Efter några år fortsatte Sven-Olle med medicinska undersökningar på människor och fick det nordiska ansvaret för han reste mycket i tjänsten och började intressera sig för Skåne och sin egen historia.

– När man är i det främmande upptäcker man det egna.

I början på 1990-talet gjorde han ett heraldiskt arbete om den skånska flaggans historia som resulterade i att flaggan fick nya mått.

– Från början var den kvadratisk. Men sedan hade den successivt blivit längre. De nya måtten var en återgång till 1848 års Dannebro-utformning.

En anledning till han överhuvudtaget engagerade sig i frågan var att den skånska flaggan började uppfattas som en symbol för Skånepartiet.

Han tyckte att flaggan skulle vara en symbol för kultur inte politik.

I samband med detta startade Sven-Olle Skåneländska gastronomiska akademien tillsammans med några vänner från universitetet för att uppmärksamma skånsk kultur, mat och historia.

Om han ska välja en maträtt som verkligen representerar Skåne så är det kryddsillen. Av tre anledningar: Fisket har varit viktigt för Skåne liksom tillgången på kryddor och den sötsura smaken.

– Men den skånska spettekakan är också unik i sitt slag.

Intresset för skånsk mat ledde till ett symposium om skånsk mattradition i februari 1993.

För att stärka Skåne som matregion började akademien också lobba för en högskoleutbildning.

– Största delen av Sveriges livsmedelsproduktion och forskning finns i Skåne men det fanns ingen gastronomisk högskoleutbildning, säger Sven-Olle.

Första kontakten var med Malmö högskola. Men i slutändan var det Högskolan i Kristianstad som nappade. Numera har de också fått en egen professur.

Parallellt med intresset för Skåne började Sven-Olle släktforska. På både sin mors och fars sida av släkten finns kopplingar till Söderslätt. Det får det att kännas lite speciellt att åka till sommarstugan i Beddingestrand.

Den köpte han och Ann-Marie lite grann av en slump.

När barnen var små planerade de för en husvagnssemester på kontinenten. Sven Olle hade just fått ny tjänstebil. Men i backarna norr om Kassel välte husvagnen.

– Det var en lycka att vi överlevde, säger Sven-Olle.

Husvagnen slogs sönder och bilen låg upp och ned, men familjen klarade sig utan skador.

Efter reparationen fick de köra hem igen.

– Vi tänkte vad gör vi nu? I Beddinge fick Ann-Marie fick nys om att man kunde bygga där nere och det hoppade vi på. De var i slutet på 1980-talet.

Sedan dess är stuglivet en del av sommartraditionen.

I morgon, den 9 augusti, fyller Sven-Olle 70 år. När han ser tillbaka på sitt liv var det avgörande att han under de svajiga gymnasieåren lyckades ta studenten. Det var grunden för att han sedan kunde disputera och få ett bra jobb. Men trots att han haft stort fokus på karriären är det annat som haft större betydelse.

– Det viktigaste har varit att gifta sig och få barn och barnbarn.