Annons
Nyheter

Marit är en kunskapsspridare

Nyheter • Publicerad 6 juli 2007
När minstingen Jesper var nyfödd fick pappa Jeppa ta ett stort ansvar för de två äldre barnen, eftersom Jesper ville bli buren mycket och ammad ofta. Bild: Albin Brönmak
När minstingen Jesper var nyfödd fick pappa Jeppa ta ett stort ansvar för de två äldre barnen, eftersom Jesper ville bli buren mycket och ammad ofta. Bild: Albin BrönmakFoto: 
"Jag tycker inte att man ska amma, jag tycker man ska göra det man vill och kunna få hjälp med det, säger Marit Olanders. Bild: Albin Brönmak
"Jag tycker inte att man ska amma, jag tycker man ska göra det man vill och kunna få hjälp med det, säger Marit Olanders. Bild: Albin BrönmakFoto: 
Sedan 2003 är Marit Olanders hjälpmamma inom Amningshjälpen och svarar på frågor om amning. Bild: Albin Brönmak
Sedan 2003 är Marit Olanders hjälpmamma inom Amningshjälpen och svarar på frågor om amning. Bild: Albin BrönmakFoto: 
Familjen Olanders är samlad. Marit i förgrunden, Martin som kommer hoppande samt Jesper, Liv och Jeppa. Bild: Albin Brönmak
Familjen Olanders är samlad. Marit i förgrunden, Martin som kommer hoppande samt Jesper, Liv och Jeppa. Bild: Albin BrönmakFoto: 

Marit Olanders hade en inre bild. En bild där hon såg sig själv och sitt nyfödda barn omgivna av ur-druckna nappflaskor.

– Jag var rädd att det skulle bli för mig som för min mor, att mjölken inte skulle "räcka till", berättar Marit och gör citationstecken i luften med fingrarna.

Annons

– Men så förstod jag sambandet, att ju mer man ammar desto mer mjölk produceras!

Själv har Marit aldrig haft några amningsproblem alls utan det har fungerat bra från början och hon menar att det råder ett gigantiskt informationsproblem kring amning.

– Jag har sett hur smidigt det kan vara med amning när det fungerar, men vet också att det kan toka till sig och jag kände att jag kunde göra något.

Stöd åt kvinnor

När dottern Liv var två månader gick Marit med i föreningen Amningshjälpen, som vill sprida kunskap om amning och ge stöd åt kvinnor som vill amma.

– I många år gick jag på möten och sög åt mig information, det är väldigt småskaligt och informellt hemma hos någon i lokalgruppen, berättar Marit.

2000 blev redaktörstjänsten för föreningens tidning Amningsnytt ledig och Marit fick den.

– Det var först 2003 jag blev hjälpmamma. Jag tog det lugnt under småbarnsåren.

Som hjälpmamma svarar Marit på telefonsamtal och mejlfrågor från mammor som har frågor kring amning.

– Vi är cirka 85 hjälpmammor som svarar på 10000 frågor per år, berättar Marit, som ofta svarar på mejlfrågor eftersom hon tycker om att skriva.

Annons

Frågorna skiljer sig myc-ket åt. Någon hör av sig med flera frågeställningar på en gång eller en fråga som leder till flera följdfrågor och funderingar. Andra ställer en fråga och återkommer långt senare

– Många vill ha hjälp med att sluta amma och vi får en hel del frågor kring amning efter första året.

För att få vara hjälpmamma måste man skriva ett prov där man ska svara på faktafrågor.

– Provet innehåller även fallbeskrivningar där man får redovisa hur man som hjälpmamma skulle råda och så ska man känna till olika regler och internationella överenskommelser kring amning, fortsätter Marit.

Marits beräkningar i Amningsnytt har visat att 25000 kvinnor per år slutar amma tidigare än de velat, många gånger på grund av att de inte fått den hjälp och det stöd de kunde ha fått.

– Det känns lite som med fluorsköljningen, funderar Marit. Man slutade när det var bra. Eftersom de flesta kvinnor ammar och känner till fördelarna med amning så är det inte längre någon prioriterad fråga.

Efter en stunds tystnad tillägger hon:

– Men jag tror att det håller på att hända saker… Det är inget jag kan bevisa, men jag har en känsla av att läkare på vissa håll bryr sig mer om amning.

Marit pratar mycket om att knyta an till det lilla nyfödda barnet.

– Man kan uppnå närhet, anknytning, lyhördhet och kärlek även utan amning, men det är ett smidigt sätt när det funkar.

Annons

Dessutom ser hon amningen som en feministisk fråga.

– När kvinnor får till en amning så stärker det dem, säger Marit. Brösten får användas till det de är gjorda för och kvinnor som haft svårigheter med att amma och sedan får det att fungera kan flytta berg!

Att amning är ett ämne som berör märker Marit ofta när hon pratar med kvinnor som är 65+.

– De pratar om fyratimmarsschemat och säger ofta "Barnet skrek och skrek men man fick ju inte ta upp det", det märks att många fortfarande plågas av det minnet.

För ett par år sedan fanns det en press att alla skulle amma, men Marit har en känsla av att det har börjat klinga ut.

– På något sätt känns det som många nog faktiskt vill amma och att den känslan stärks när barnet är fött.

Lite kunskap

Marit gör en jämförelse med mammor i Frankrike där det ammas väldigt lite.

– Där finns lite kunskap och många tycker inte att det är lönt att amman eftersom de ofta börjar jobba efter två månader. I Sverige har vi undanröjt hindren och då kommer beslutet ofta inifrån kvinnorna själva.

De amningsmotståndare Marit möter har ofta försökt amma men inte fått det att fungera.

Annons

– Då försöker man rationalisera det, tror Marit. Jag undrar om det inte sitter en tagg längst inne ändå… Men om man har 9/10 i smärtupplevelse och möts av svaret att lite ont ska det göra, gå hem och amma på, då är det inte konstigt om man blir frustrerad och arg på hela amningen.

– Amningen ska kännas bra för mamma och barn, understryker Marit.

Just nu handlar debatten mycket om huruvida man ska amma offentligt eller ej.

– Jag tycker att det är synd om man ska behöva sitta i en garderob och amma eller flaskmata sitt barn, säger Marit.

Personligen har hon upplevt amningen som posi-tiv.

– Den har gett närhet, jag har alltid kunnat trösta, barnen har alltid kunnat få komma till ro och när det var lite större kunde vi bli sams. Jag tror att det har underlättat för föräldra-skapet, för Jeppa också.

– Har det inte det, hojtar Marit till Jeppa som sitter och jobbar i rummet intill.

– Det har funkat bra, jag är säker på att det finns familjer som får det att funka utan amning också, hojtar han tillbaka.

Tillsammans har de tre barn, födda under loppet av fyra år.

– Det var lite för tätt, kan jag säga nu, fortsätter Marit. Jesper var orolig och jag ammade honom flera gånger i timmen så de förs-ta månaderna fick vi vara hemma båda två alla kvällar och Jeppa fick serva de andra två.

Annons

– Jag vet inte, men jag tror att Jesper hade kunnat få kolik om jag inte hade burit honom hela dagarna och ammat så tätt som jag gjorde.

På den direkta frågan "varför ska man amma?" svarar Marit:

– Jag tycker inte att man ska amma, jag tycker man ska göra det man vill och kunna få hjälp med det. Ibland kan det bästa valet för den enskilda familjen vara att inte amma. Men om man väljer att amma så har det stora fördelar om det funkar.

Fotnot: Skicka dina frågor om amning till familjen@ allehandasyd.se

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons