Annons
Nyheter

Livet i Trelleborg går i dur för Jonas

Det började med en morfar som tyckte att dragspel var ett fint instrument.
Och ledde till kärlek, giftermål och två barn.
Nyheter • Publicerad 22 april 2010
Durspelaren Jonas Nilsson fyller 40 år.
Durspelaren Jonas Nilsson fyller 40 år.Foto: Tomas Nyberg
En gång i veckan leder Jonas Nilsson durspelsgruppen Durfolket.
En gång i veckan leder Jonas Nilsson durspelsgruppen Durfolket.Foto: Tomas Nyberg

– Jag var i tioårsåldern när jag skulle börja spela något instrument på musikskolan hemma i Osby, minns Jonas Nilsson.

– Min morfar tyckte att dragspel var fint och då började jag med det.

Annons

I skolan innebar det inte direkt någon töntstämpel, men visst undrade klasskamraterna vad Jonas höll på med.

– Men på något sätt måste jag ju ha tyckt att det var kul eftersom jag fastade och har fortsatt att spela sedan dess, funderar Jonas.

I Osby började han arbeta på Domus efter gymnasiet. Lumpen skulle göras i Ystad och Jonas tänkte att han skulle se sig om i Skåne. Det ledde till arbete på Extra stormarknad och nu har Jonas varit kvar i över 20 år.

– Jag har jobbat med mejeri, kolonial, kött, frys och nu är jag tillbaka i mejeriet. Av någon konstig anledning så trivs jag. Det är mycket kundkontakt och bra kamratskap. Det händer att jag funderar över att jag fortfarande tycker att det är lika roligt att gå till jobbet – det är en härlig känsla, försäkrar Jonas med ett leende.

Flytten från Osby till Trelleborg blev en omställning.

– Som ny i stan gick jag till frisören. Han undrade om jag visste vad jag gett mig in på och menade att har du en vän i Trelleborg, så har du det för livet, men som utböling är det svårt att komma in och det är faktiskt sant. Jag har kvar vänner i Osby men de jag lärt känna i Trelleborg kommer alla från samma källa, en före detta granne. Det är konstigt!

Med i flytten följde givetvis dragspelet. En dag när Jonas var och hämtade äldste sonen hos en kompis farmor stod ett durspel i hallen.

– Jag hade sett tvåradigt innan och tyckte att det verkade kul. Det sammanföll med att ABF hade en annons om att de hade start för en grupp med durspel och så började det, berättar Jonas.

Efter två år i nybörjargruppen fick Jonas ta över som ledare. En gång i veckan träffas gruppen.

– Det var i samband med att vi spelade till folkdansen som jag första gången träffade min fru Ann-Charlott, men då trodde jag att hon var gift med mannen som hon dansade med, minns Jonas med ett skratt och berättar att förvecklingarna reddes ut.

Annons

Det visade sig att även hon spelar durspel. Dottern Moa, åtta år, har ett eget intresse för musik och spelar fiol.

– Det känns roligt att hon hittat ett helt eget instrument, då kan vi ju spela tillsammans.

Med tre barn, hus, heltidsarbete och ett brinnande intresse för durspel blir det inte tid över till mycket annat. Dyker möjligheten upp tackar Jonas däremot inte nej till en resa.

– Jag reser vart som helst, när som helst, säger han och berättar att i fjor bar det av till snön, England, Egypten och Ungern.

– Det blir inte så långväga resor, men många. Vi har även reste en del med Durfolket. När vi var i Ungern för två år sedan och spelade blev vi kallade för Dårfolket.

I sommar väntar dock ett stort äventyr långt bort.

– När jag var liten frågade jag min pappa om vi inte hade släkt i Amerika, men det hade vi inte. Men för fyra år sedan kom det ett brev från USA. Det visade sig att min farmors morfars far hade emigrerat och nu hade de letat upp oss. I sommar åker jag med min pappa och hans bröder till Minneapolis för att vara med vid en stor släktträff. Vi är de första svenskarna som kommer dit.

Nilla Andersson
Nilla Olsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons