Annons
Nyheter

Känner sig hemma var han än är

När han gick på Söderslättsgymnasiet fanns en tanke som han inte kunde släppa: hur bär man sig åt för att bli den som styr skolan? Många år senare fick han chansen.
Nyheter • Publicerad 19 juli 2011
Känner sig hemma där han är. "Jag tror det handlar om någon slags grundtrygghet. Som man säger: man behöver inte ha så stora fötter för att stå med båda på jorden", säger Staffan.Foto: Tomas Nyberg
Staffan gillar att sitta och titta på allt som växer och trivs med sin utsikt från huset i Beddinge.Foto: Tomas Nyberg
Foto: Tomas Nyberg

BEDDINGE. Idéer eller tankar som får konsekvenser är typiskt för Staffan Cederö. Han har alltid funderat på hur man gör för att nå sina mål och sedan testat olika vägar för att komma dit.

Redan i skolan var han intresserad av frågor som rörde ungdomar.

Annons

– Kanske var det för att jag själv var ung. Vi saknade ungdomsgårdar och önskade oss ofta mer att hålla på med på fritiden, säger han.

Efter gymnasiet blev det en flytt till Roslagen där han startade en emballagefabrik. I yrkeslivet har han alltid drivit egna företag. Anledningen är att han vill testa sina egna idéer och driva igenom det han tror på. Anställd har han bara varit under en mycket kort period, något han inte trivdes med.

– Det var dötråkigt!

Staffan gick tidigt med i Moderaterna och är sedan 1993 engagerad i det han drömde om i tonåren, ungdomspolitik. Drömmen om att få styra skolan slog in när han blev ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i början av 2000-talet.

– Det har alltid varit underprioriterat med ungdomsfrågor. Vi pratar ofta om att ungdomar bara driver omkring, men det handlar om att få dem engagerade. Bara de får en möjlighet att se vad de kan så kan de nå långt, skapa företag och bli entreprenörer.

När Staffan minns sin egen uppväxt ser han en skillnad mot hur ungdomar växer upp idag.

– Vi var mer företagsamma förr. Idag har vi saker som Navigatorcentrum och coacher som ska hjälpa ungdomarna.

Samtidigt ser han det som positivt att försöka få ungdomarna att vilja vara kreativa.

– Att de engagerar sig i samhällsutvecklingen är jätteviktigt, eftersom det rör dem själva och deras framtid.

Något av det bästa han vet är att få se entusiasmen hos barn som lär sig något nytt. Det har han upplevt genom sitt engagemang i Snilleblixtarna, vars verksamhet vänder sig till barn och unga och vill stimulera deras kreativitet och initiativförmåga.

Annons

– Jag har bland annat gått runt i skolorna och lärt lärare hur de ska engagera eleverna. Ofta vill de men har inte verktygen. Jag vill också visa att det inte behöver ta så lång tid och inte vara så svårt.

En klassisk övning kallas äggfallet och går ut på att eleverna ska gissa hur man får råa ägg att hålla när man släpper dem från en viss höjd.

– Det är fantastiskt att se barn, så små som sex år och uppåt, tänka, resonera och faktiskt komma på en lösning. De är så entusiastiska när de bygger och konstruerar.

Staffans önskan är att undervisningen i skolorna ska vara så praktiskt inriktad som möjligt.

– I skolan förr var vi ute i naturen och upplevde det vi läste om i böckerna, jag minns att vi fick gå ut och mäta träd. Man förstod på ett helt annat sätt vad man läste om.

Staffans liv har inneburit en hel del flyttande, både inom Stockholmsområdet och i Skåne. Sin bästa tid minns han som den från 35 till 50-årsåldern.

– Det hände mycket. Det var då man blev kär, fick en dotter och det gick bra i politiken.

Idag är han särbo och bor i ett hus i Beddinge. Där bor han granne med golfbanan och har utsikt över den enorma rapsåkern. På fritiden ägnar han sig åt segling och är med i en båtklubb. Då och då hälsar han också på dottern Stefanie som bor i Vaxholm.

Trots att Staffan har bott på många olika platser har han alltid känt att han varit hemma där han är.

– Jag tror det handlar om någon slags grundtrygghet. Som man säger: man behöver inte ha så stora fötter för att stå med båda på jorden.

Annons

Ett medfött hjärtfel har tvingat honom till ett antal operationer och sjukhusvistelser men har också lärt honom att uppskatta livet.

– Det har påverkat mig kraftigt. Jag tar vara på allt jag kan. Ibland kan jag sitta här och titta när det växer, och till och med bli glad åt att se skalbaggarna.

INTERNAL INTERNAL
Mia Sandgren
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons