Kan jag byta hus med min son och hans familj?

Svar:Att två ägare byter fastigheter med varandra är enligt Jordabalkens regler detsamma som att båda ägarna säljer respektive köper en fastighet. Det du erlägger som köpeskilling är inte pengar utan annan egendom, i detta fall en fastighet.

Det innebär alltså att båda parter kommer att anmodas att lämna in en kapitalvinstdeklaration tillsammans med deklarationen året efter bytet.

Vid bytet ska ett avtal upprättas och det är på detta avtal som ni söker lagfart till parterna på respektive fastighet. När ni köpt fastigheten och fått lagfart på den ska ni betala det som kallas stämpelskatt. Stämpelskatten är i normalfallet 1,5 % på köpeskillingen.

Vid ett byte finns dock oftast ingen uttalad köpeskilling utan istället är det taxeringsvärdet på den lämnade fastigheten som anses vara ersättningen för den mottagna egendomen och det blir därför på detta värde som stämpelskatten skall beräknas.

Vad gäller kapitalvinstdeklarationen är regeln istället att det är marknadsvärdet av den tillbytta egendomen som anses vara köpeskillingen.

Innan ni påbörjar eventuella överlåtelser av det här slaget är det viktigt att ni rett ut vilka konsekvenser affären får. Hjälp med detta kan man få hos jurist eller revisor. Lycka till med bytet och flytten!

Ska vi hjälpa vår dotter med bostadsrättsköpet?

Vår dotter ska köpa en bostadsrätt. Hon har sparat en del men trots det måste hon ta både bottenlån och topplån. Skillnaden på räntekostnaden är rätt stor och det betyder att hennes månadskostnad blir hög och svår för henne att klara. Hon har ju inte så stora inkomster än. För att hjälpa henne att få ner kostnaderna har vi sagt att vi är beredda att sätta vårt hus i pant för den delen av lånet som motsvarar topplånebiten. Vågar vi göra så här och vilken risk tar vi? Vi har ett barn till som vi måste tänka på.

Svar:Om jag förstår er rätt ska ni alltså inte själv ta något lån för att sen låna ut dessa pengar till er dotter så att hon kan köpa sin bostadsrätt själv. Ni lånar "bara" ut en säkerhet i form av en pantsättning av er fastighet för hennes lån. På så sätt blir priset på hennes lån (räntan) lägre. Det är ungefär som om ni hade gått i borgen för henne, men en pant i en fastighet är troligtvis mer värd sett ur långivarens synvinkel.

Den risk ni tar är naturligtvis att ni blir skyldiga att infria ert åtagande om er dotter inte själv kan betala sitt lån. Jag förmodar att det är en risk man räknar med om man som förälder är beredd att hjälpa sina barn med exempelvis den första egna bostaden.

Skulle det gå så illa att ni skulle behöva betala en del av er dotters lån innebär det att ni får en fordran på henne, alltså att hon blir skyldig er pengar istället för att hon är skyldig banken pengar. Det är alltså först då ni tvingas betala som det uppstår en skuld till er.

För att det ska bli rättvist mellan era barn bör ni reglera ett sådant skuldeförhållande på något sätt. Tag kontakt med jurist om situationen skulle uppstå!