Hoppet – det sista Annica överger
Nere på marken skrev Annica upp sig på nästa kurs och att hoppa blev en drivande kraft i hennes liv.
– På grund av vädret är det svårt att få ihop många hopp i Sverige under vintern, så jag reste till Florida för att hoppa och träna, fortsätter Annica som vuxit upp i Trelleborg och tillbringat skolåren på Liljeborgsskolan och Söderslättsgymnasiet.
– För att tjäna pengar packade jag fallskärmar till andra hoppare. Först huvudskärmar och senare fick jag behörighet att packa nödskärmar eller reservfallskärmar. Jag packade bland annat fallskärmar för USA:s landslag i två år och följde dem på resor runt i världen.
På ett hoppfält i Arizona träffade Annica sin man Charles.
– Vi flyttade till norra Kalifornien ihop och åkte snowboard i Squaw Valley en vinter, när vi beslutade oss för att stanna här letade jag efter ett riktigt jobb och blev anställd som flygvärdinna på Reno Air som sedan köptes upp av American Airlines, fortsätter Annica som fortsatte arbeta fram tills hon blev gravid med dottern Emma.
– Samtidigt som jag jobbade som flygvärdinna ägde vi också Skydive Lake Tahoe, ett hoppfält i Tahoe, där Charles var pilot och instruktör. Han är verkligen min soulmate och vi firade tioårig bröllopsdag i februari. Charles jobbar nu som en sponsrad fallskärmshoppare för Red Bull Energy drink.
När Annica slutade som flygvärdinna valde hon att engagera sig i Humane Society, en förening som tar hand om djur.
– Jag har alltid älskat djur, så det var givet att jag skulle hjälpa djur som behövde det, förklarar hon.
– För tillfället hjälper jag till genom att organisera olika evenemang för dem. Det kan vara allt från golftävlingar till middagar och auktioner. Jag är dessutom fostervärd och har bara de senaste två månaderna haft sju olika hundar som bott hos oss tills de blir adopterade. Vi tar också hand om nyfödda kattungar när de hittas utan en mamma och matar dem med flaska tills de ar stora nog att bli adopterade.
I december flyttade familjen Bryan in i sitt nya miljövänliga hus.
– Vi har byggt i över två år. Huset ligger mitt i skidbacken och en av Squaws stora liftar går rakt över vårt hus. Vi var tvungna att bygga ett lavinsäkert hus, och en ung arkitekt från Chicago skickade oss en ritning av ett väldigt modernt hus som vi älskade med en gång. Det ar helt olikt alla andra hus har i byn. Vi ville redan från början att det skulle vara miljövänligt och därför är nästan allt material återvunnet. Plankorna i taket på ena våningen kommer till exempel från ett hundra år gammalt vattentorn som togs ner.
Med ett sådant läge är skidåkning en given familjeaktivitet.
– Vi kan åka skidor rakt ut från huset , och tillbaka. Barnen går i skidskola här i Squaw och säsongen sträcker sig från december till april.
Men Annica gillar att röra på sig även utan skidor.
– Jag har sprungit två helmaror, den första i Sacramento och den senaste var i Köpenhamn i fjor, där jag kvalificerade mig till att springa Boston Marathon. Jag har också sprungit sex halvmaror, bland annat Sydkust loppet 2009 och Göteborgsvarvet med min bror Jörgen och pappa Rolf.
En gång om året försöker Annica ta med sig familjen och åka till Sverige. I fjor fick även hunden följa med och de stannade i fem månader. Barnens skolgång löstes genom att de gick på Bladins internationella skola i Malmö.
– Det var en toppenupplevelse, säger Annica.
– Jag saknar så klart min familj och mina vänner. När man bor utomlands så uppskattar man nog Sverige ännu mer och håller fast i traditioner så mycket man kan, Vi har hittat cirka tolv tjejer från Sverige här i Tahoeområdet och en gång i månaden har vi svensk film kväll med svensk mat och godis. Vi firar också Lucia och midsommar varje år, fortsätter Annica.
– I USA eller iallafall här där jag bor i Squaw är vädret det jag gillar bäst. Vi har cirka 300 soldagar per år, massor av snö på vintern med ändå inte speciellt kallt. Vi har också en stor alpin sjö här som är helt underbar, Lake Tahoe.