Drömmen om en enda nyckel
Jag såg filmen Sex, lögner och videoband där karaktären Ann (Andie Macdowell) erbjöd den nyligen hemvändande kompisen Graham (James Spader) hjälp med att hitta någonstans att bo. Han hade vid tillfället endast en bil. Graham såg lite tveksam ut. ”Jag vet inte. Det är så skönt att bara äga en nyckel. Får jag en bostad blir det en till och så rullar det på.” sa han.
Att bara äga en enda nyckel. Det är ju så man ska leva! Jag jublade inombords och spolade tillbaka på VHS-spelaren för att se scenen igen.
Tjugo år senare kan jag säga att det inte riktigt blev som jag tänkt mig. Drömmen om det enkla livet blev inte mer än just en dröm. När jag flyttade hemifrån fixade jag ett studentrum i Linköping där jag pluggade. Men det var väldigt opraktiskt att gå till universitetet. Jag köpte en cykel och fick en nyckel till den. Och sen, precis som Graham förutspådde, rullade det på.
I dag har jag inte bara en tung nyckelknippa utan är även intrasslad i en massa företag och myndigheter på ett sätt som ger mig klaustrofobi. Det är förskola, vårdcentraler, BVC, tandläkare, arbetsgivare, barnvakter, ridskola och internetbanker. I brevlådan kommer förfrågningar om värmepumpar och fuktmätare för kallvindar. Jag har inte ens tänkt äga en vind. Det bara blev så! Telefonen ringer och folk frågar om jag ändå inte ska skaffa ett Visa-kort till. När jag bara har två. Som väl snart blir spärrade eftersom jag hela tiden blandar ihop deras koder. Efter skyfallen i augusti talar jag oftare med mitt försäkringsbolag än mina kompisar. Jag känner det som att vill simma i de höga vågorna men sitter inkilad mellan stenarna vid strandkanten där jag följer sjögräset sakta vaggande.
Jag försöker trösta mig med att den där Graham inte var en sådan lyckad person han heller. Han lyckades visserligen behålla ett enkelt liv (även om han efter ett tag skaffade sig en lägenhet och enorma mängder isté på ständig kylning). Men han var så panisk rädd för att knyta an till människor att det närmsta han kom ett förhållande var videoinspelningar med tjejkompisar som pratade om sex.
Kanske handlar min dröm om det enkla livet om kontroll? Det är ju lätt att hålla koll på en nyckel, desto svårare att kontrollera ett liv som småbarnsförälder och radhusägare. Jag har egentligen ingen aning om vad mina barn gör på dagis. Och plötsligt får jag ett brev från tandläkaren som bokat in mig en tisdagsmorgon - samtidigt som jag har besiktning av bilen!
Lösningen blir väl att omfamna det kaos som heter liv och känna efter åt vilket håll det där sjögräset vaggar.
Slutet på filmen Sex lögner och videoband hintar också om att Grahams liv var på väg åt samma håll. Han slängde sin videosamling och blev till slut ihop med Ann. Och då vet man ju vad som väntar. Hus som fylls med ljudet av små barnfötter. Snart blev det nog Hem och skola på kvällarna istället för att stilla sippa isté på verandan. Det är iallafall vad jag hoppas. Kanske är det inte så farligt ändå. Får jag bara mina barn att gilla isté så är jag snart tillbaka i stillheten, med sällskap denna gång.
