"Det är viktigt att få in forskning i vardagen"
Dessutom har han flera uppdrag som handledare. Bland annat åt medarbetare på barnkliniken i Kristianstad, en dynamisk arbetsplats där många kreativa viljor hela tiden strävar efter att göra verksamheten ännu bättre, som vågar ifrågasätta och tänka nytt. Förre chefen, Johan Cosmo, har präglat arbetet med att få medarbetarna att växa, samtidigt som barnen och deras föräldrar hela tiden får ett bättre omhändertagande. Ett ansvar Lars Almroth gärna axlar, även om det inte är lätt att ta över efter en chef som Johan Cosmo.
Närmast i tur står öppnandet av fler platser på neonatalavdelningen.
– CSK får då de mest moderna lokalerna och utrustningen i hela Skåne. Vi har fått ett utökat uppdrag och ska kunna ta emot för tidigt födda barn även från Malmö-Lund, till exempel, där de inte har tillräckligt med platser, berättar Lars Almroth och fortsätter:
– Och det vore trevligt om kvinnor från mellersta Skåne också vill föda här. Vi har möjlighet att ta emot dem.
Nya platser på neonatal innebär en ökning från åtta till elva, plus fem i hemsjukvård – vilket också är fler än tidigare.
Lars Almroth är hämtad till chefsposten inifrån, så att säga, och fick som alla övriga sökande gå igenom urvalsprocessen. Han har arbetat vid barnkliniken på CSK i tio år och är hemmastadd med medarbetare och i lokalerna, även om han aldrig lagt så mycket statistik och siffror på minnet som han inser att han behöver göra framöver.
Ekonomiska uppföljningar och resultat är sådant som chefsmöten gärna inleds med, nämligen.
– Jag kom till Kristianstad redan när jag gjorde min allmäntjänstgöring. Efter det gjorde jag specialisttjäntsgöringen och "fastnade" här.
Eftersom han gillar patientkontakter kommer han att försöka vara vanlig doktor på del av tiden och behålla "sina" patienter. Ofta barn och ungdomar med kroniska sjukdomar, som diabetes. Njursjukdomar hos barn är också en specialitet han fördjupat sig i.
Forskning är ett annat viktigt inslag i Lars Almroths yrkesliv, och då handlar det inte enbart om hemmaplan. Han är knuten till forskningsprojekt på Karolinska institutet, om internationell hälsa, med fokus på kvinnor och barn, och hur de i Afrika påverkas av gamla traditioner i ett modernare samhälle.
– Förändringarna där går mycket snabbare än här, säger Lars Almroth. Som i sin forskning tittat en del på frågor kring omskärelse av flickor.
Jo, han tror att omskärelse av flickor kommer att försvinna. I takt med att utbildningsnivån höjs och befolkningen blir mer upplyst ifrågasätter de mer av båda andra traditioner och omskärelse.
Lars Almroth är engagerad i ett forskningsprojekt i Sudan och Sierra Leone, om snabba samhällsförändringars effekter på hälsan, både i korta perspektivet och det långa.
– I dag handleder jag två kvinnliga forskare i Sudan och Sierra Leone. Det är så jag, som vit och man, kan stödja arbetet mot omskärelse.
På hemmaplan handleder han en del mindre studier. Det är viktigt att få in forskning i vardagen, säger han. För att få svar på frågor som om det är bra, det man gör. Ett exempel på sådan forskning är kring tbc-smittan sjukhuset fick på förlossningsavdelningen för några år sedan.
– De små barnen behandlades, och ingen fick tbc. Vi vill veta – blev de påverkade ändå?
Uppföljning av hur många mammor som fortsätter att amma sina för tidigt födda, hur länge och hur de upplever stödet från personalen, är ett annat exempel.
Blickar man framåt ser Lars Almroth inte bara öppnandet av nya platser på neonatalavdelningen. Det finns planer på att introducera ett nytt system för triage, bedömningen av små barn får att de ska få rätt vård i rätt tid med så liten väntetid som möjligt. Det måste i så fall också följas upp med forskning, för att säkra kvaliteten.
