Annons
Nyheter

Vem ska fylla på spargrisen?

Nyheter • Publicerad 28 september 2007

Finansminister Anders Borg (m) är en försiktig man. Statens finanser är så starka att Borg hade kunnat sänka svenskarnas skatter mer än vad han gjort. I statsbudgeten räknar regeringen med att staten får in ungefär 100 miljarder kronor mer i inkomster än den har i utgifter.

Så varför inte sänka skatterna ytterligare?

Annons

Marginalerna i svensk ekonomi är så goda att Sverige får högsta beröm av de internationella kreditvärderingsinstituten. Att Sverige amorterar på statsskulden, och gör det i en växande ekonomi, medför att skuldernas andel av bruttonationalprodukten, BNP, sjunker mycket kraftigt.

Fortfarande 2006 var skulderna nära hälften av BNP. 2010 beräknas de ha sjunkit till 27 procent. Det förutsätter att ekonomin fortsätter att växa enligt prognoserna och att regeringen använder inkomsterna från utförsäljning av statliga företag till att amortera av statsskulden. 50 miljarder av statens inkomster beräknas komma från utförsäljningar.

Men samtidigt som Sverige får mycket beröm för de offentliga finanserna, så finns kritik mot att det höga skattetrycket inverkar negativt på tillväxtmöjligheterna. En arbetsmarknad som är allt för beroende av det offentliga och som har få nya växande företag innebär svårigheter för Sverige att möta den globala konkurrensen.

Det är ur statlig kameral synvinkel gott omdöme att hålla tillbaka skulderna och säkra att nationen får lättare att klara framtida lågkonjunkturer. Finansminister Borg talar också om att förbereda inför de utmaningar som en åldrande befolkning innebär för de stat och kommun.

Men ekonomi är inte enbart offentliga finanser. Hushållen har också skulder att hantera. Att sänka skatterna anses problematiskt i högkonjunktur eftersom det riskerar att spä på inflationen. Folk konsumerar helt enkelt mer och kanske dessutom finner utrymme att låna mer för att köpa hus, bilar och renovera badrum.

Om hushållen däremot – precis som Anders Borg för statens del – valde att spara mer inför framtiden och amortera ner sina lån i stället för att öka dem, så skulle skattesänkningen inte få samma inflationshöjande effekt. Dessutom skulle hushållen bättre på egen hand klara kommande lågkonjunkturer och kraven på offentliga utgifter bli lägre.

Ett sätt att genomföra skattesänkningar utan att bidra till överhettning vore alltså att samtidigt stimulera sparande. Åtstramningarna inom a-kassa och sjukförsäkring kan sägas vara en sådan sparstimulerande åtgärd. Rimligen borde människor i arbete inse att det kan finnas anledning att stoppa undan en del av skattesänkningen varje månad.

I det fallet handlar det kanske mer om piska än morötter. Tyvärr har regeringen finansierat delar av jobbskatteavdragen med att minska möjligheten till avdrag för pensionssparande – därmed har en av morötterna knaprats på. I stället borde regeringen se till att hushållen uppmuntras till att lägga mer pengar i spargrisen.

•••

Sänkta skatter gör det också mer attraktivt att starta eget. Andelen företagare i Sverige håller sig kring 7 procent av befolkningen mellan 15-64 år. Det normala är att vara anställd – och då helst av en offentlig arbetsgivare eller hos ett större företag. Hela trygghetssystemet är byggt kring att folk är anställda. Den som driver ett litet företag kan inte gärna ta ut föräldraledighet och säga om konsekvenserna för företaget om man blir borta i ett år från jobbet: "Det är arbetsgivarens ansvar".

Annons

•••

FN skickar en gubbe till Burma för att snacka. Så går det till när världssamfundet tar i med hårdhandskarna mot militärdiktaturer.

•••

Den nya regeringen har trots allt genom sina reformer sänkt skattetrycket. Faktum är att Sverige är på väg att lämna över förstaplatsen i skattetrycksligan till Danmark.

Grattis.

•••

Rwanda. Darfur. Zimbabwe. Burma. FN.

•••

Annat är det med biskop Desmond Tutu. På bokmässan i Göteborg: "Under de mörka åren med apartheidregimen brukade vi säga till våra förtryckare: Gå med på den vinnande sidan. Detsamma vill jag säga till Burmas brutala ledare: Gå med på den vinnande sidan. Burmas folk har varit goda mot er." Och så lovade Tutu att personligen leda en kampanj för bojkott av Peking-OS om Kina inte griper in mot militärjuntan i Burma.

•••

Annons

Jag har fortfarande inte fattat vad Mona Sahlin vill föra för politik. Det är det tydligen fler som inte fattat. Sossarna når ju som bekant rekordhöga siffror i opinionsundersökningarna.

•••

När Carl Bildt blev osynlig efter valet 1994 så var moderaterna populärare än någonsin.

Politik är att inte vilja. Nåt.

•••

"Det finns ingen belgisk nation. Det finns inte någonting belgiskt alls".

Filip Dewinter, ledare för Flamländska nationalistpartiet Vlaams Belang.

•••

Det ansedda magasinet The Economist skojade för övrigt till det härom veckan genom att – apropå risken för en delning av Belgien – tala om "a praline divorce".

Något som fick en belgisk (om det nu finns något sådant) insändarskribent att härskna till. Han undrade om man då skulle kalla en skilsmässa mellan Skottland och Storbritannien för en "Pudding divorce".

Annons

•••

Nu har spi börjat skälla på spi i insändarspalterna. Oscarsson vs Grönlund. Sånt skojar man inte om.

•••

Skulle inte Björn Elmbrant, Studio 1:s fredagskrönikör, gå i pension?

Eller är det bara gamla 70-talsrepriser de kör?

•••

IFK:s handbollsmålvakt flyr målgården och drar hem till alperna. Något skriftligt kontrakt fanns tydligen aldrig. Det är något klistrigt över alltihop.

•••

Carnegie, girighetens bank, ska betala 50 miljoner kronor i straffavgift – nästan en årsbonus för en finansvalp – efter att Finansinspektionen konstaterat att banken inte haft tillräckliga kontrollfunktioner för att stoppa de värsta excesserna i företaget.

Carnegie söker ny vd. Har någon tipsat om Göran Persson? Eller tar han bara konsultuppdrag?

Annons

•••

Belgiskt öl är överskattat. Eller hur, Leffe?

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons