Vem är ansvarig för mordet?

På morgonen för ett år sedan kom beskedet att utrikesminister Anna Lindh avlidit.

Samma dag höggs femåriga Sabina Eriksson i Arvika ihjäl av psyksjuk ung man, uppenbarligen inspirerad av Anna Lindh-mordet.

Mijailo Mijailovic ansågs av Svea Hovrätt vara psykiskt störd och dömdes därför till rättspsykiatrisk vård. På måndag kommer beskedet om Högsta domstolen tar upp fallet. Det vore på många sätt bra om den gjorde det.

Det går inte att komma ifrån att det finns omständigheter kring mordet på Anna Lindh, som inte går att jämställa med överfallet på Sabina Eriksson eller mannen som körde över människor på en gågata i Stockholm.

Det är naturligtvis orimligt att en människa som drabbats av en allvarlig psykos och inte kan råda över sina handlingar ska hållas ansvarig för följderna. Det ansvaret kan möjligen lagstiftarna, resurstilldelarna och psykvården ta. Den som själv, eller kanske mer sannolikt genom anhöriga, upptäcker att något är allvarligt fel måste få snabb hjälp.

Debatten om den psykiatriska vården är ytterst viktig, och åsiktsskillnaderna inom den professionella kåren visar att det inte finns något självklart facit. Men någonstans måste vi få svaret på vilka tillstånd som medför att en människa inte kan ta straffrättsligt ansvar.

Ingen kan gå in i Mijailo Mijailovic huvud för att säkert avgöra hur han mådde den 10 september förra året, eller hur han reagerade dagen efter när beskedet om hans offers död kom.

Men det går inte att komma ifrån att han utifrån en lekmans ögon agerade rationellt, före och efter mordet. Han valde ut ett särskilt offer, försvann från mordplatsen och gömde bevis. Hans uppträdande i rättssalen, med till stor del vald tystnad, kunde synas iskallt kalkylerande. De skickligaste experterna på det psykiatriska området är oense om Mijailo Mijailovic var så allvarligt psykiskt störd att han inte bör dömas till fängelse.

Men det är ändå slutligen domstolen som ska avgöra. Den psykiatriska expertisen ska klargöra den åtalades hälsa.

Ett fängelsestraff behöver inte stå i motsats till vård. Tvärtom är det så att ett tidsbestämt eller livstids fängelsestraff ska innehålla verklig vård efter individens behov.

Det finns ett förslag från psykvårdskommittén att en person med psykisk störning ska kunna dömas till fängelse, det avgörande är om han eller hon anses "tillräknelig". Det kräver en upprustning av begreppet kriminalvård och innehållet i den.

Och om det verkligen är så att Mijailo Mijailovic inte kan lastas för mordet, så blir det ännu viktigare att göra klart om ansvar bör utkrävas någon annanstans.