Annons
Nyheter

Varning för reglering

Fler regler är det politiska sättet att lösa problem. Tyvärr hindrar det ofta förbättringar.
Nyheter • Publicerad 23 september 2013
Regelvidrigt.
Regelvidrigt.Foto: Foto: HENRIK MONTGOMERY

När enskilda missförhållanden inom äldrevården uppmärksammas leder det till att politiker ställs till svars. Det framförs krav på nya regler; det kan handla om personaltäthet eller om vinstuttag och vilka typer av företag – om några – som ska få utföra äldreomsorg. Det personliga ansvaret, att någon eller några misskött sitt jobb, är besvärligare att lyfta fram.

Inom utbildningsområdet leder stora skillnader i resultat mellan olika elevgrupper och skolor till slutsatsen att all verksamhet måste styras hårdare, både den som fungerar och den som inte gör det. Nya betygskriterier, krav på lärarlegitimationer och fler nationella prov införs.

Annons

När stora banker misslyckas med det som ska vara deras kärnkompetens, riskbedömning, räddas de med skattepengar. I nästa steg följer hårdare krav på hur mycket eget kapital banker måste hålla och vilka risker de får ta.

Regleringarna har ett gott syfte. Många av dem är nödvändiga. Men de kan också vara skadliga och kontraproduktiva. Vinstregleringar inom vården kan innebära att små framgångsrika företag aldrig startas, måste läggas ner eller köps upp av större koncerner med tillgång till experter som kan regelverken. Regleringar med formella kompetenskrav kan göra att lärare som fungerat utmärkt i sin roll med goda resultat för eleverna, inte får fortsätta. Omtyckta och välfungerande koncept, som att samla slöjd- och hemkunskapsundervisning på en kursgård i en vecka, får stryka på foten när betygskriterier ställer krav på att allt ska finnas på varje enskild skola.

När banker och andra typer av finansiella företag får Baselregler att följa, i syfte att skydda stater och konsumenter, blir tröskeln högre för mindre nischaktörer att ge sig in på marknaden. Konkurrensen blir sämre och innovationerna färre.

Pär Magnusson, chefsanalytiker i Skandinavien för Royal Bank of Scotland – en bank som delvis förstatligades när finanskrisen briserade – jämför i tidiskriften Affärsvärlden med trafiken. Massor med regler, skyltar och trafikljus omringar oss. Mängden blir ofta omöjlig att överblicka, ljussignaler och övergångsställen leder till en falsk känsla av säkerhet, sänker uppmärksamheten och förstör samspelet i trafiken.

I nederländska Drachten beslöt man i början av 2000-talet att rensa bort trafikljusen och de flesta skyltarna i centrum. Istället överläts ansvar på trafikanterna att samspela med varandra.

Konceptet togs fram av trafikingenjören Hans Monderman och har i olika former prövats i flera städer runt om i världen. Resultatet är att antalet olyckor sjunker när trafikanterna måste kommunicera med varandra.

Lärdomen från trafiken går att föra över till andra områden i samhället: mer av personligt ansvar och få men relevanta spelregler leder sannolikt till det bästa resultatet.

Petter Birgersson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons