Vad gör de med pengarna i Rådhuset?

Utomstående revisorer har granskat representationen i kommunstyrelsen och övriga politiska nämnder, och resultatet är inte vackert. På hälften av de verifikationer som granskats har inte ändamålet med representationen angetts och 40 procent av verifikationerna saknar angivelse av vilka som deltagit vid representationen. Med sådana verifikationer går det naturligtvis inte för revisorer och för skatteverk att avgöra representationens syfte, och inte heller är det då möjligt för skattebetalarna att få en ordentlig insyn i hur pengarna använts. När revisorerna måste konstatera att "Med hänvisning till att ändamålet sällan anges är det i princip omöjligt att bedöma om den representation som skett varit rimlig." och "Vi har i denna granskning inte kunnat finna att det i kommunen har antagits några regler rörande representation." ja då undrar man: Hur ska vi kunna lita på att förtroenden inte missbrukas och att skattekronorna inte slarvas bort på privata krogbesök? Dåligt har det också varit med upphandlingsregler inom kommunen. Detta har tidigare uppmärksammats och en professionell upphandlingsorganisation har utlovats. Låt oss hoppas att det blir verklighet av det - det behövs uppenbarligen. Vid en genomgång av upphandlingarna för 2003 har i flera sammanhang lagen om offentlig upphandling inte följts, enligt revisorerna. Bland annat har fastighetsnämnden köpt in arkitekttjänster för ombyggnad av Rådhuset till priset av 354 000 kronor utan att ta in anbud. Personalavdelningens könsjämförande rapport om löneläget i kommunen hade den inte tagit fram själv, utan köpt in av en utomstående firma för 463 000 kronor - utan korrekt upphandlingsförfarande. (Här kan man förstås ställa sig frågan varför personalavdelningen inte klarar av att ta fram en sådan rapport själv, och varför det ska kosta nästan en halv miljon kronor att sortera in anställda i rätt lönegrupp). Vård- och omsorgsnämnden köpte in konsulttjänster för att analysera kvalitet och tidsåtgång - summa 850 000 kronor - utan att söka efter flera möjliga leverantörer. Även om ett huvudsyfte med korrekta upphandlingar är att säkra önskad kvalitet till lägsta möjliga pris och spara skattepengar, så finns det säkert tillfällen när det kostar mer än det smakar. Men offentliga upphandlingar är inte bara en prisfråga, det är också en rättvisefråga. Myndigheter och kommuner ska inte gynna vissa företag på andras bekostnad. Alla ska ha samma chans att ta hem en offentlig order. Slappheten vad gäller representation och upphandling inom Trelleborgs kommun kostar både i form av förtroende och i form av skattebetalarnas pengar. Och inte minst - nog borde en kommun vara ett föredöme i att följa lagen.