Utan gud i klassrummet

Fördelen med friskolor är att de kan erbjuda barn och föräldrar ett pedagogiskt alternativ. För kommunerna är friskolorna bra som värdemätare och positiv sporre för de egna skolorna. För lärarna betyder friskolor en möjlighet att söka anställning hos en annan arbetsgivare. Kunskapsskolan i Trelleborg har tillfört detta.

Det hindrar inte att friskolor kan föra med sig svåra gränsdragningsproblem. Det mest omdiskuterade är huruvida friskolor ska få stå på en religiös grund.

Utbildningsminister Jan Björklund säger till Dagens Nyheter att uttalanden från vissa fristående friskolor gett en oroande bild, och därför behövs det klarare regler för vad som gäller. Det ska till exempel inte på något sätt vara tillåtet att presentera skapelseberättelsen och evolutionsläran som likvärdiga teorier inom biologiämnet.

De konfessionella skolorna i Sverige är tämligen få, de utgör ungefär en tiondel av friskolorna och har omkring 7 000 elever. Dessa skolor kan vara katolska, judiska, muslimska – eller kopplade till sekter som Scientologirörelsen, Livets ord och Plymouthbröderna.

Försvararna av konfessionella skolor brukar föra fram att Europakonventionen garanterar rättigheten till sådana. Andra pekar på att Skolverkets krav på öppenhet snarare garanterar schyst undervisning. Ytterligare någon menar att elever finner trygghet i gemenskapen som de inte får i traditionella, religiöst obundna skolor.

Men är det någonstans barn ska få hjälp att hitta en egen grund att stå på och kunna forma sin egen världsuppfattning, så är det i skolmiljön.

Föräldrarna kan styra uppfostran och vilka religiösa samfund barn ska vara med i. Men att skolan är frikopplad från dessa och att det inte finns några uttalade eller outtalade krav i form av religiös eller politisk tillhörighet är viktigt.

Regeringen vill nu inte förbjuda religiösa samfund att driva skolor, utan bara garantera att undervisningen följer kraven på objektivitet och vetenskaplighet.

Det är väl en gångbar kompromiss, för att inte riskera att bryta mot Europakonventionen.

Men att undervisningen fungerar bra – och det gör den oftast i dessa skolor enligt Skolverket – är inte den enda faktorn att fundera över.

För vad händer utanför skolsalarna? Hur tätt kopplad är skolan med det religiösa samfund som står bakom den? Och vad betyder det att elever genom dessa skolor i praktiken delas av efter föräldrarnas val av religion, även under skoltid?

När en fri individ växer upp så ska han eller hon också ha möjlighet att forma sina egna värderingar. Det ska skolan medverka till. I grunden ska skolor därför vara avsedda för alla. Mervärdet med friskolor ligger i att de kan komplettera den kommunala skolan med annan pedagogik och med andra sätt att styra verksamheten. Att sortera elever efter religiös tillhörighet är däremot inte något önskvärt.