Under ytan
En härva av gröna, gula och svarta rör och ledningar syns i de djupa hålen med sandiga och lerslemmiga jordväggar. Flockergatan vid gymnasiet och delar av Nygatan blottar innandömet. Där ligger vattenledningar, avloppsrör för kloakvatten, dagvattenrör för regnvatten, där finns kablar för el och tele, och nu bygger man för fjärrväme i staden. Jag blir fascinerad och imponerad. En stad finns nästan lika mycket under ytan som ovanför. Det underjordiska säkerställer att vi har varmt i husen, kan tända lampor, laga mat och duscha. Bra gjort att bygga stad! Och samtidigt är det så sårbart.
Vilka motiv döljer sig under den politiska ytan? Svenska staten inte ska äga företag, har finansmarknadsminister Mats Odell sagt. Men vilka köper? Jo, staten Dubai köpte svenska börsen, finska Fortum har köpt Stockholms fjärrvärme, franska staten köpte Malmös vatten. De skånska kommunerna ägde Sydkraft, det såldes till tyska E-on. Sedan betalar vi årliga avgifter, försäljning av infrastruktur är en kortvarig vinst. Jag gläds åt Trelleborgs egen fjärrvärme och vårt eget goda vatten från kalkbergets sprickor under ytan.
Inte bara staden har ett liv under ytan, det gäller även Östersjön. På havsbotten ligger gas-, el- och teleledningar och likströmskabeln Baltic Cable. Östersjön är ett grunt och känsligt hav och är avrinningsområde för 85 miljoner människor. Trelleborg har nyligen deltagit i ett EU-projekt om Östersjön: Baltic Master. "Fallstudie Trelleborg" visar hur arbete över förvaltnings- och myndighetsgränser synliggjort nya orsakssamband. Det nya är att den lokala nivån lyfts fram som den mest effektiva. Vi har hört statsministern uttala sin oro för Östersjön och också startat samarbeten över nationsgränserna. Men på lokal nivå är steget till konkreta åtgärder kortare, insatser syns snabbare. I många andra EU-länder är det ovanligt med ett lokalt perspektiv. Några exempel ur fallstudien: En idé är att röta tång och alger till biogas. Att anlägga våtmarker längs åarna kan minska risken för översvämningar. Förslag till förebyggande åtgärder mot risken för oljeolyckor. Hamnarna bör ställa krav på sjötransporternas smutsiga utsläpp.
Smutsen syntes dock inte det gångna veckoslutet, då naturen låg vitpudrad. Hundratals trelleborgare var ute och besåg vintervädret. Man promenerade, stavgick, åkte pulka längs stränderna. Några änder snattrade vid Dalköpingeån, en stor flock vipor flög i raka linjer vid Fredshög, vid Smygehuk rodnade vattnet i den tidiga solnedgången. Då tänkte jag att det är bra med konkurrens och privata aktörer för drift och underhåll, men samhället bör äga livsnödvändiga funktioner, som el och vatten.
Madeleine Brandin, arkitekt och författare