Ulf Nilsson: Körkort eller läsning och räkning?
I Trelleborg finns nu ett förslag om att införa körkortsundervisning i gymnasieskolan. Det är en märklig satsning i ett läge, när så många kommer till gymnasiet utan tillräckliga förkunskaper. Så länge skolan inte klarar av att ge eleverna tillräckliga kunskaper i att läsa, skriva och räkna borde resurserna satsas på stöd och speciallärare i stället.
12,3 procent av Trelleborgs grundskoleelever misslyckas med att bli behöriga för gymnasiestudier. Lösningen för dessa elever heter i dag gymnasieskolans individuella program (IV), där grundskolan ska repeteras. Miljoner kronor av Trelleborgs resurser till Söderslättsgymnasiet går i dag till det individuella programmet. Om mycket av dessa resurser satts in i lågstadiet i stället hade de gjort mycket mera nytta.
Många som misslyckas i gymnasiet har varit efter sedan tvåan eller trean. Både under mina år som lärare och sedan jag började med utbildningspolitik i riksdagen har jag menat att det är mänskligare och mera praktiskt att lära sjuåringar läsa än att vänta tills de blir sexton. Stöd ska sättas in tidigt.
När liberalerna i Sverige införde folkskolan 1842 blev konsekvenserna enorma. De närmaste årtiondena ökade läskunnigheten kraftigt. I början av nittonhundratalet såg vi som ett resultat av folkskolan hur författare från fattiga miljöer slog igenom och blev allmänt lästa. Harry Martinson och Wilhelm Moberg vittnar i sina böcker om skolans betydelse för deras utveckling. Den rollen borde skolan spela också i dag.
Tyvärr är det tvärtom. I dag förstärks klassklyftorna i skolan. SCB:s statistik över studieresultat och social bakgrund ger ett tydligt och skrämmande besked. 30,3 procent av de barn som har föräldrar med bara grundskoleutbildning misslyckas med att bli gymnasiebehöriga. Det innebär en ökning från 21,9 procent år 1999. Bland barn med föräldrar som har högskoleutbildning misslyckas bara 4,5 procent. I Trelleborg ligger man tyvärr något sämre än rikssnittet. Här misslyckas 31,3 procent av barnen till kortutbildade. I hela Skåne misslyckas 37,1 procent av barnen till kortutbildade föräldrar.
En av de viktigaste frågorna efter riksdagsvalet blir att forma en skola med höga förväntningar på alla elever, en skola med tydliga kunskapsmål som börjar utvärderas med nationella prov redan i trean, så att de som behöver extra stöd kan få det. När krutröken från valrörelsen lagt sig hoppas jag att många i olika partier är beredda att överge gamla låsningar. Den gamla 68-rörelsens vision om den kravlösa, läxfria och betygsfria skolan har alltför länge dominerat svensk skolideologi. Nu håller den inte längre.
Som riksdagsledamot är jag engagerad i många frågor. Ändå blev huvudtemat i denna krönika inför valrörelsen min hjärtefråga - en bra skola för alla.
Arbetarrörelsen och liberalerna hade i början av nittonhundratalet ett bildningsideal, ibland uttryckt i formuleringen "Kaviar till folket". Man menade att bildning och läsförmåga inte skulle vara en klassfråga. Argumenten för ett sådant bildningsideal håller fortfarande.
Ulf Nilsson
