Trelleborg efter Ahl

En månad efter valet så tog till slut Egil Ahl konsekvenserna av socialdemokraternas historiska valnederlag i Trelleborg och meddelade att han så snart mandatperioden är slut lämnar sina politiska toppositioner i kommunen. Ahls försök att hitta vägar till att fortsätta vid makten med stöd från något annat parti grusades av att Ulf Bingsgård vann den interna striden i moderaterna och kunde samla ihop sexpartikoalitionen tillsammans med kristdemokraterna, folkpartiet, centern, spi och miljöpartiet.

Egil Ahl har som kommunalråd präglat Trelleborg under nästan 20 år, på både gott och ont. Efter så lång tid har han format den politiska makten och tjänstemannastrukturen i kommunen efter sin vilja. Egil Ahl har inte klarat av att möta motstånd och kritik på ett konstruktivt sätt – vilket är en nödvändighet för en politiker av modernt snitt att göra.

Trelleborg har under senare år inlett en nödvändig förändringsprocess, där Egil Ahls berömda visioner också blivit verklighet i viss utsträckning. Nya bostadsområden – med det exklusiva Stavstensudde i spetsen – har planerats och byggts. Det är förståeligt att Egil Ahl fortsatt helst hade varit med för att leda den utvecklingen av Trelleborg.

Nu blir det i stället generationsskifte inom socialdemokratin när riksdagsledamoten Catherine Persson tar över ledartröjan i arbetarekommunen. Hon får ansvaret för att föra en konstruktiv oppositionspolitik – något som Persson tycker att den hittillsvarande oppositionen saknat. En sådan konstruktivitet innebär att samarbeta långsiktigt med sexpartikoalitionen för Trelleborg och trelleborgarnas bästa, men att lägga genomarbetade motförslag i de frågor man inte är överens.

Det kommande oppositionsrådet måste också inventera vilka som följer med henne i partiets nya roll. Flera av de gamla socialdemokratiska nämndsordförandena väljer att göra som Ahl och inte fortsätta i oppositionsrollen.

De lokala socialdemokraterna borde finna anledning att fundera över innehållet i sin politik. Partiet har fastnat i tron att kommunen måste lösa allting. Man har inte velat erkänna att entreprenörer i vissa sammanhang kan göra saker smartare än kommunen, och inte heller insett att det finns människor som uppskattar alternativ inom skola och omsorg. Det är inte att slakta välfärden, det är att utveckla den. Men så länge socialdemokratiska politiker ser som sin uppgift att vara burväktare mot "privatisering", så lär en sådan förnyelse inte ske.

Samtidigt med expansionen av villaområden så finns det baksidor i Trelleborg. En växande otrygghet – möjlig eller omöjlig att avläsa i statistik – och motsättningar mellan olika grupper måste tas på allvar. Att inte göra det leder till att Sverigedemokraterna med sina enkla förklaringar vinner terräng.

Det är från socialdemokraterna som Sverigedemokraterna vunnit huvuddelen av sina röster. Resultatet av det är en politisk situation som är instabil. Den sexpartiklöver som under Ulf Bingsgårds ledning ska ta Trelleborg vidare gör det på ett skört minoritetsunderlag. Det kommer att ställa hårda krav på dem som ingår i den alliansen, men också på socialdemokraterna i dess roll som den konstruktiva oppositionen.