Tomma tunnor skramlar mest

Natten till den 21 december 1981 blev göteborgaren Harry Johansen, 65, dödad i sin bostad i Piletilla på Gran Canaria. Det var känt i byn att i bostaden fanns dyrbara juveler och vad som hände var att Johansen kom på en inbrottstjuv. I det handgemäng som följde föll Johansen så illa att han senare avled.

Gärningsmannen hann fly innan polis kunnat tillkallas.

Fru Johansen som vaknat av tumultet hade sett gärningsmannen springa och kunde lämna ett hyfsat signalement. Det stämde in på en man som varit synlig i byn.

Gran Canaria är en ö, stor som halva Gotland med en enda flygplats och ett färjeläge. Piletilla ligger i ett bergsområde cirka två mil från Las Palmas. Det var därför ingen övermänsklig uppgift för polisen att spåra upp gärningsmannen.

Men när dagarna gick och ingenting hände växte irritationen, inte minst i svenska medier. Stormen började i Göteborgs-Posten men spred sig snabbt till andra tidningar. Den lokala polisen idiotförklarades.

Själv var jag då som generalkonsul chef för Sveriges konsulära representation för hela ögruppen och kritiserades öppet för att jag inte ingrep. Jag hade missat min huvuduppgift, den att tillvarata svenska intressen.

I själva verket hade jag nära kontakt med spansk polis från dag ett. Där visste man vem gärningsmannen var och hade honom under uppsikt dygnet runt. Polisen visste nämligen också att han ingick i en stor stöldliga med internationella förgreningar och lät honom leda sig till fler och allt större fiskar. Men därom kunde vi inte berätta, vare sig polisen eller jag.

Jag erinrade mig denna händelse (som för övrigt löstes tio månader senare då man grep nära hundra inblandade) när jag läste en intervju med chefen för Försvarets radioanstalt. Han, liksom ansvariga ministrar, skulle lätt kunna ta udden av kritiken mot FRA-lagen, men kan av säkerhetsskäl ingenting säga. Så de måste, liksom jag 1981, stillatigande ta emot råskället.

Samtidigt som man högljutt påstår att den personliga integriteten kränks, glömmer man att nämna så skett i mer än 60 år. När Sverige 1947 som första land i väst vidtog den unika åtgärden att införa personnummer möjliggjordes nämligen en näst intill total samhällskontroll. Vad FRA-lagen tillför är en möjlighet att tidigt upptäcka verksamheter riktade mot Sverige utifrån.

Det är i första hand medierna som blåser upp kritiken. Något som får mig att tänka på satirikern som undrade om diplomaters vana att hemligstämpla sina alster berodde på att de var rädda att dåligt underbyggda och uselt sammanfattade rapporter skulle avslöja deras totala inkompetens!

Henry R. Leo är

.