Timell-effekten
En ur internationellt perspektiv hög prisnivå och en växande gjör-det-själv-våg anses vara orsaken att allt fler byggvaruhus har etablerats i Sverige.
Det faktum att priset på arbete i vårt land är så högt att det krävs minst en överläkarlön för att lagligt betala ens de mest okvalificerade hantverkstjänster torde också spela in.
Enligt radions Ekoredaktion har flera utländska byggmarknader etablerat sig i Sverige efter EU-inträdet. En hög prisnivå och en stark gör-det-själv-våg ligger bakom. Enligt en bedömare i branschen är en överetablering på väg och en eller flera konkurser förutspås. Det nuvarande antalet bygglador skulle enligt dessa kräva ett befolkningsunderlag på runt 20 miljoner människor, alltså mer än dubbelt så många än vad som finns i riket i dag.
Sverige, liksom övriga Norden, har en unik tradition av hantverkskunnande. Egnahemsrörelsen från förra sekelskiftet och efterkrigstidens fritids- och sommarstugeboom vilade stadigt på antagandet att svensken och särskilt den svenske mannen besatt tillräckligt med hantverkskunnande för att själv uppföra och underhålla sin bostad eller sommarstuga.
I dag, när genomsnittssvensken besitter tre gånger högre köpkraft än för två generationer sedan, byggs och konstrueras det som aldrig förr.
Förklaringen är inte bara tradition och TV-program som Martin Timells "Äntligen hemma". Priset på beskattade hantverkstjänster ligger i dag långt över vad även en välbetald akademiker eller ingenjör har att röra sig med.
Därför står överläkare och domare och murar om altanen på semestern. Dels för att ett eget extraknäck på grund av marginaleffekter knappt lönar sig, samtidigt som den händige har tiotusentals kronor att tjäna på att göra jobbet själv. Allt medan köer till vård och rättegångar växer och svartarbete vinner acceptans bland fler och fler luttrade skattebetalare.
Det är den verkliga Timell-effekten.
Åt detta kan möjligen verktygs- och byggmaterialbranschen glädjas åt. Den ohändige eller den med ont om tid har dock lättare att hålla sig för skratt.