Tänkingentingdagen

Årets julhandel spås inte bli lika katastrofalt dålig som prognoserna om den övriga ekonomin. Tvärt om trodde Handelns utredningsinstitut så sent som i november på ännu en rekordjul med en omsättning på 61 miljarder kronor.

Den första december uppmärksammades den så kallade Buy Nothing Day, köpingentingdagen, om inte runt om i världen, så i alla fall av ömhjärtade intellektuella som oroar sig för kapitalismens rovdrift på människor och resurser. "Det är hög tid att problematisera västvärldens överkonsumtion som leder till en utarmning av världens ändliga resurser och en allt mer stressande värld. Materiella ting gör oss inte mer lyckliga, däremot bidrar vår överkonsumtion i väst till en stor klimatpåverkan", konstaterade Maria Ferm, språkrör för Grön Ungdom, på organisationens hemsida i samband med köpvägrardagen.

Men Ferm och hennes meningsfränder kan i dag vara lugna. Möjligen med julhandeln som enda undantag är hela världsekonomin sakta men säkert är på väg in i inte bara en köpvägrardag, utan ett köpfritt år, kanske till och med två köpfria år.

Statliga Konjunkturinstitutets senaste barometer måste också vara som ljuv musik i öronen bland de tillväxtskeptiska. Institutets så kallade barometerindikatorer, som försöker sammanfatta stämningarna i svensk ekonomi, föll under november till de lägsta nivåerna sedan mätningarna inleddes för tolv år sedan. I princip bidrog samtliga sektorer inom näringslivet till de dystra förväntningarna. "Läget i ekonomin är mycket svagare än normalt", skrev KI i den medföljande pressutskicket.

Om man ändå är orolig för att Kinas gigantiska hemmamarknad ska kunna hålla konsumismen på onödigt hög sparlåga kom det lugnande besked i onsdags: Exporten föll med 2.2 procent i november och importen störtdök med hela 17.9 procent under november jämfört med samma månad året innan. Jämfört med de stigande siffror landet producerat i åratal var novembersiffrorna i det närmaste chockartade. Kinas export växte med häpnadsväckande 12.9 procent årligen under hela 1990-talet och ökade sedan under åren 2000 till 2006 till otroliga 21.9 procent årligen. Även Asiens andra jätteland, Indien, som också visat starka tillväxtsiffror sedan 1990-talet genomgår nu en tilltagande avmattning.

Dessvärre leder detta varken till större rättvisa, mindre miljöförstöring eller minskade inkomstklyftor. Tvärtom följer i spåren av den globala konjunkturnedgången fortsatt brunkolseldning och vidgade klyftor mellan nord och syd.

Inte minst innebär den långa köpvägrarperioden att landsortsbefolkningen i Indien och Kina fortsätter att laga mat på små koks- eller fotogeneldade primitiva spisar. Eller att landsbygden i den mån den alls är elektrifierad, får sin elförsörjning från diesel- eller koleldade kraftverk.

Liksom att svenskar och amerikaner håller fast vid sina gamla bensinbilar när minskade inkomster och åtstramade krediter sätter stopp för planerade köp av den där läckra elbilen eller den driftsnåla nya dieseln. För att inte tala om att de som, när forskning och utveckling stagnerar i spåren av minskad omsättning och därmed lägre företagsvinster, ändå vill satsa på alternativ energi även i fortsättningen får hålla tillgodo med solpaneler tillverkade med hjälp av den i klimatdogmatiska sammanhang något motsägelsefulla gasen kvävetriflourid, vars egenskaper som klimatvärmande växthusgas sägs överstiga koldioxidens med 17 000 gånger.

Så vad kommer efter köpingentingdagen? Kanske tänkingentingdagen.

Ola Tedin är politisk redaktör på Ystads Allehanda