Ta fram mangeln, Borg

För drygt två decennier sedan fick Sverige ett tydligt skattesystem. De perversa marginalskatterna kapades, högst två av tio inkomsttagare skulle betala statlig skatt, kapitalskatten förenklades, och momssatsen blev densamma för de flesta produkter och tjänster. Arbete och sparande skulle löna sig.

Reformen kom dock att krocka med 1990-talskrisen. Redan Bildt-regeringen började mixtra med momssatserna. 1995 införde dåvarande finansminister Göran Persson (S) värnskatten – som han lovade att avskaffa när budgetsaneringen var genomförd. Även om färre omfattas av den i dag finns den fortfarande kvar.

2010 räknade Riksrevisionen fram att 509 förändringar genomförts sedan skattereformen och konstaterade: ”Förändringarna har inneburit många särregler och undantag, vilket sammantaget gör skattesystemet svåröverskådligt och komplext.” Många av omgörningarna i skattesystemet har inte handlat om höjningar, utan om sänkningar och specialregler. Olika momssatser har återkommit. Jobbskattavdrag har införts. Vissa tjänster skattegynnas genom rot- och rutavdrag. Flera av konstruktionerna har kommit till för att göra det mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Baksidan är ett allt mer svåröverskådligt system och att företag beskattas olika beroende på vad de säljer eller vilka de anställer.

Ekonomiprofessor Lars Calmfors skriver i en kolumn i DN (27/12) att det åter är dags för en genomgripande skattreform. Han har rätt. En av de viktigaste ingredienserna är att ta ner marginalskatteeffekterna ytterligare och göra det mer lönsamt att investera i utbildning och företag. Exempelvis ska det löna sig för en undersköterska att läsa till sjuksköterska. Viktigt är också att sänka kapitalskatter och minska ränteavdrag på lån i syfte att stimulera sparande framför låntagande.

Att återgå till den gamla maxnivån för statsskatt, 20 procent, skulle inte minska statens skatteintäkter. Det har bland annat den av regeringen tillsatta Långtidsutredningen konstaterat. Saco och TCO, som tillsammans samlar runt 1,8 miljoner akademiker och tjänstemän, förespråkar att värnskatten avskaffas.

I en rejälare tillplattning kan statsskatten avskaffas helt. 2011 gav den 44,7 miljarder kronor i skatteintäkter – motsvarande mindre än 8 procent av inkomstskatterna och mindre än 3 procent av de totala skatteintäkterna. Det skulle ge skjuts åt investeringar, skapa fler arbeten och på sikt kunna betala sig själv.

En skattereform är nödvändig av flera anledningar. Den främsta är jobben. För att Sverige ska stärka sin konkurrenskraft i bransc her där tillväxten av nya jobb är störst är det avgörande med ett skattesystem som gynnar utbildning, entreprenörskap och risktagande. Utan de företagen och människorna blir det inte mycket skatter alls att fördela till skola och vård i framtiden.