Svensk vård är ojämlik

Sverige är ett av de mest ojämlika länderna när det gäller tillgång till läkarbesök inom primärvård och hos specialiserade vårdgivare. Av de länder som har en solidariskt finansierad vård är det bara i Portugal och Finland som vården är mer ojämlik än i Sverige.

Svenskt Näringsliv har med statistiskt säkerställda siffror konstaterat att svenska patienter från lägre inkomstgrupper har färre läkarbesök i förhållande till sina behov än motsvarande patienter i ett tjugotal länder inom OECD.

Samtidigt får vi allt som oftast rapporter om att äldre far illa i den svenska äldreomsorgen. Inte så sällan beror detta på bristande resurser

under många års socialdemokratiskt styre. Svenska patienter har tvingats vänja sig vid att tålmodigt vänta på vård och omsorg. De väntar i telefonköer, på läkarbesök, på remisser till specialister och på operation, behandling eller boende.

Traditionell socialdemokratisk vårdpolitik, präglad av nedskärningar och sammanslagningar, byråkrati och monopol har inte visat sig vara lösningen på vårdens problem. De prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvården har medfört en slags "ransonering av vård".

Frågan är varför vårt höga skatteuttag inte ger ens en godtagbar tillgänglighet till hälso- och sjukvården. Ett svar är att politiken inte

tar sin utgångspunkt i patientens behov. Istället har reformivern fokuserat på organisation och strukturer.

Hälso- och sjukvården måste bli bättre på att värna de med störst behov och de som inte kan tala för sig. Det är de gamla och multisjuka, de psykiskt sjuka och de med kroniska sjukdomar som far mest illa i vården.

Det behövs en genomgripande diskussion om prioriteringar inom välfärden när resurserna till sjukvården inte räcker till. Större valfrihet för

patienterna, bättre utnyttjande av de ekonomiska resurserna, men också mer pengar krävs för att skapa en bättre vård och omsorg.

Patientens kontakt och väg genom sjukvården måste bli enklare. Flera åtgärder behövs för att förbättra tillgängligheten för dem med störst

behov.

Jämförelser av kvalitet måste finnas, inte bara för politiker och vårdpersonal utan också för allmänheten. På så sätt kan medborgarna göra egna jämförelser mellan vård som drivs i offentlig, kooperativ, ideell och privat regi.

Vårdpersonalen behöver få en ny framtidstro. Hälso- och sjukvården måste kunna locka till sig de mest begåvade och lämpliga personerna. Vårdpersonalen måste ges möjlighet till kompetensutveckling för att skapa förutsättningarna för högre löner, inflytande och delaktighet.

Den socialdemokratiska regeringens vårdgaranti håller inte måttet. Vi anser att hälso- och sjukvårdslagen skall slå fast kravet att hälso- och sjukvården skall ges i tid. Det bör också införas ett system för ekonomisk kompensation till patienter vars operationer ställs in av skäl som inte kan anses vara godtagbara.

Den psykiatriska vården och inte minst barn- och ungdomspsykiatrin uppvisar mycket stora brister. Det behövs en tydlig politisk markering som lyfter fram gruppen psykiskt sjukas och funktionshindrades behov av god vård och omsorg.

Den stopplag som regeringen infört för att kunna hindra alla nya alternativ inom vård och omsorg måste rivas upp. Istället skulle en

startlag kunna få hela vårdsektorn att välkomna nya alternativ och utförare, oavsett om dessa är offentliga, kooperativa, ideella eller

privata.

Det är nämligen den vård och omsorg som inte tvekar att utnyttja flera olika utförare som också kommer att lyckas bäst med att underlätta en förnyelse och en positiv utveckling av svensk sjukvård.

Berit Wirödal, gruppledare

Kristdemokraterna

Region Skåne

Birgitta Svensson, ledamot

Sydvästra distriktsnämnden

Region Skåne