Sväng om, Sahlin
Alliansens energiuppgörelse i förra veckan framstår allt mer som ett ovanligt lyckat taktiskt drag.
Det första stora testet kom under Centerns kommundagar i Visby i helgen. Partiledaren Maud Olofsson fick visserligen lägga en hel del energi på att förklara sitt beslut att gå med på en uppgörelse om kärnkraften – men hennes djärva drag verkar ha gått hem i partiet.
Visst fanns där centerpartister som var besvikna och ansåg att Olofsson borde ha förankrat beslutet bättre. Men stämningen tycks ha varit övervägande positiv. Olofsson fick stående ovationer från sina partikamrater.
Självförtroendet märktes också när Olofsson var med i Ekots lördagsintervju. I vissa fall måste en ledare få fatta svåra beslut på egen hand, hävdade hon:
"Är man ledare så måste man känna sitt parti så väl att man någonstans vet var smärtgränsen går … Om man sitter som en politisk ledare i Sverige och aldrig någonsin kan kompromissa om någonting då ska man inte ägna sig åt politik utan då ska man ägna sig åt någonting annat."
Dessutom har de fyra borgerliga partierna opinionen med sig i kärnkraftsfrågan. Enligt en genomgång av opinionsläget i söndagens Dagens Nyheter är det en allt mindre andel av svenska folket som engagerar sig i kärnkraften. Man måste gå tillbaka till opinionsundersökningar från 1980-talet för att hitta ett intresse på omkring 10 procent, nu anser endast omkring en procent att frågan är mycket viktig.
Och i och med att frågan har blivit mindre kontroversiell och polariserande har stödet för kärnkraften ökat.
Planerna på att avveckla de svenska reaktorerna har inte haft stöd hos en majoritet av befolkningen sedan 2003. I en undersökning som Novus opinion genomförde i oktober förra året var omkring 50 procent för att man bygger fler reaktorer, medan drygt 40 procent var emot. En annan färsk undersökning från Novus visar dessutom att hela sju av tio är positivt inställda till alliansens klimat- och energiuppgörelse.
Men det finns fortfarande avsevärda hinder i vägen. Det tar lång tid att bygga en ny reaktor. Det som behövs i nuläget är en långsiktig, blocköverskridande överenskommelse om energin.
Det inser förstås även regeringen. På fredagen bjöd Maud Olofsson in oppositionspartierna till överläggningar – men förutsättningarna för en överenskommelse är långt ifrån optimala.
Socialdemokraterna har egentligen rationella skäl att säga ja till den borgerliga uppgörelsen. Partiledaren Mona Sahlin lär inte minst känna av pressen från industrin. IF Metalls ordförande Stefan Löfven välkomnade alliansens besked om kärnkraften, liksom Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg.
Men hittills har Sahlin valt att luta sig emot kärnkraftsmotståndarna i Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det lär bara bli svårare för S att göra upp med alliansen, ju mer samarbetet inom oppositionen fördjupas.
Och det är trist. Det här är trots allt en fråga som borde vara större än partipolitiken. Kärnkraftsmotståndet riskerar ju inte bara att stå Sahlin dyrt – det kan också bli kostsamt för Sverige.