Annons
Nyheter

Stora brister i debatten

Rapporteringen och debatten om Svenska kyrkans beslut att införa samkönade kyrkliga vigslar har blottlagt stora brister hos det publika Sveriges förståelse av religion och kyrka.
Nyheter • Publicerad 26 oktober 2009

I media har utgångspunkten konsekvent varit att behandla vigselordningen i Svenska kyrkan som en politisk jämlikhetsfråga där ”allas rätt till kärlek” varit stridsropet. Inte sällan har frågan till och med påståtts handla om människors lika värde.

I Svenska Dagbladets webbupplaga i torsdags sa RFSL:s ordförande Sören Juvas att ”man måste kunna stå upp för principen lika värde”, Juvas lät därmed förstå att de som säger nej till samkönade vigslar inte står upp för alla människors lika värde.

Annons

På Expressen.se hette det samma dag att ”Kyrkomötet röstade ja till kärleken”, med den underförstådda meningen att de ledamöter av Kyrkomötet som röstade nej därmed skulle vara motståndare till kärlek.

Låt mig vara fullständigt uppriktig. Det är inget annat än insinuant trams att antyda eller påstå att de människor som har en traditionell syn på äktenskapet skulle motsätta sig alla människors lika värde eller vara allmänna motståndare till kärlek.

Inte sällan hittar vi bland motståndarna till samkönade vigslar människor som inom kyrkans ram lagt ner hela sitt liv i exempelvis kampen för mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning eller hiv-behandling. Ett engagemang som springer ur kärleken till alla människor och övertygelsen att alla har lika värde.

Men detta har kommentatorerna uppenbara problem att få ihop med ett motstånd mot samkönade vigslar, eftersom man ser på vigselfrågan utifrån ett sekulärt liberalt perspektiv. Istället krävs en teologisk kompetens för att förstå motståndarna till samkönade vigslar, giv­et att frågan för den här gruppen av människor handlar om bibelsyn, syn på sakrament och relationerna till andra kyrkor och samfund.

Att ett beslut i Svenska kyrkan diskuteras utifrån allmänpolitiska argumentationslinjer får tillskrivas en långtgående sekularisering av det svenska samhället. Men likväl kan man kräva en viss reflektion och objektivitet hos journalister och andra kommentatorer kring vad en kyrka är och vilka typer av argument som rimligen bör styra en från staten fristående kyrkas beslut.

Hade en sådan reflektion funnits hade debatten och rapporteringen om beslutet i Kyrkomötet kunnat bli intressant med å ena sidan liberalteologiska ståndpunkter som till exempel ärkebiskop Anders Wejryd fört fram, och å den andra sidan mer traditionell kristen äktenskapssyn som en del andra biskopar representerat.

Nu får rapporteringen i bästa fall sägas ha varit banal och okunnig.'

Douglas Brommesson är universitetslektor i statsvetenskap.

Mattias Karlsson
Douglas Brommesson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons