Annons
Nyheter

Stolthet och fördomar

I dag tågar en färgsprakande, högljudd och glädjefylld parad genom Malmö stad.
Nyheter • Publicerad 29 juni 2013
Stolta miner i Prideparaden.
Stolta miner i Prideparaden.Foto: ERIK MÅRTENSSON / SCANPIX

Det har återigen blivit dags för den årliga regnbågsfestivalen för att uppmärksamma situationen för hbt-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner). Festivalen inleddes i onsdags och i dag sker alltså dess huvudnummer: paraden.

En regnbågsfestival, eller Pridefestival som det också kallas, är en perfekt kombination av politik och fest. Seminarier varvas med klubbkvällar. Det är en chans att lära känna nya vänner och att återse gamla. Framförallt är det ett tillfälle att låta hbt-frågor stå i centrum.

Annons

De senaste åren har antalet Pridefestivaler i Sverige ökat i en rasande fart. Tidigare behövde många åka till storstäder som Malmö, Göteborg och Stockholm för att ha möjlighet att delta i Pride. Men de senaste åren har festivalerna börjat sprida sig till Sveriges mindre städer.

Tidigare i år arrangerade Söderhamn, Jönköping och Västerås sina första Pridefestivaler. Det är en positiv utveckling. För det är just utanför storstäderna som festivalerna behövs som bäst.

Det finns många problem som hbt-personer, oavsett boendeort, har gemensamt. Som trakasserier, fördomar och våld. Men det finns även vissa specifika problem som är förknippade med att vara hbt-person i en småstad.

Att ”komma ut” som homosexuell, bisexuell eller transperson i en mindre stad är betydligt svårare än i en större stad. Man kan inte dölja sig bakom storstadens anonymitet. I en stad där alla känner alla krävs det mod för att våga göra något så självklart som att hålla sin pojkväns eller flickväns hand på stan.

Och om man väl bestämmer sig för att komma ut så kan man sällan finna samma gemenskap som i Sveriges större städer. I storstäderna finns det hbt-vänliga klubbar, restauranger och fik där det är lätt att träffa likasinnade, att få känna sig som en i mängden för en gångs skull. Att vara öppet homosexuell, bisexuell eller transperson i en småstad är synonymt med att sticka ut. Därför väljer många hbt-personer att flytta till större städer. För att slippa känna sig annorlunda, och för att slippa leva i rädsla för att inte bli accepterad.

Det är djupt tragiskt. Sexuell läggning ska inte behöva avgöra var man bor. Man ska kunna bli väl mottagen som hbt-person oavsett var man väljer att bosätta sig. Att hbt-personer väljer att lämna småstäderna är en förlust för Sveriges mindre städer.

Någon som har förstått detta är en av arrangörerna bakom Jönköping Pride. I en intervju på SVT:s hemsida berättar Frida Ohlsson Sandahl, initiativtagare till festivalen, att en av anledningarna till att hon arrangerade Jönköping Pride var för att öka stadens marknadsvärde, och att locka till sig utomstående och få fler att stanna kvar.

Det finns många städer som skulle kunna lära sig av Jönköpings exempel. Pridefestivaler behöver inte bara vara något för storstäder som Malmö. Det är dags att ta Pride till fler orter i Skåne. Exempelvis startades en Prideparad i Landskrona förra året. Fler skånska städer borde följa Landskronas exempel.

Mattias Karlsson
Naomi Abramowicz
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons