Släpp in lärlingarna
En lärlingsanställning skulle kunna vara aktuell redan under gymnasietiden och upp till 21 års ålder.
Som ett av flera förslag är det tänkvärt – och borde inte vara särskilt kontroversiellt.
Åtminstone inte om lönen går hand i hand med arbetsuppgiften, med hur självständigt arbetet utförs och med vilket resultat arbetsgivaren kan förvänta sig. I så fall är det ju ytterst motiverat med lägre lön.
För att kunna tala om lärlingstjänster borde också momentet lärande vara en bärande del.
Den avgörande frågan är om lärlingstjänster gör någon större skillnad. Om de på något avgörande sätt gör att unga verkligen lättare kan komma in på arbetsmarknaden.
Folkpartiet anser det. Ungdomsarbetslösheten är lägre i våra grannländer, och lärlingstjänster finns där, konstaterar man. Från Danmark kommer också rapporter som visar att arbetsgivare är mer villiga att anställa unga som de fått förtroende för.
Förslag för att förbättra arbetsmöjligheterna för unga behövs onekligen. Var fjärde person mellan 18 och 24 år är i dag arbetslös, vilket inte är något nytt fenomen. 1997 var ungdomsarbetslösheten 20,6 procent.
Orsakerna är väl kända. Lagen om anställningsskydd skyddar de som redan är inne på arbetsmarknaden, men försvårar för dem som vill komma in. Lägstalönerna är högre i Sverige än i jämförbara länder.
Tankar kring lärlingslön som ett sätt att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden har följdriktigt funnits länge. Folkpartiet argumenterade för ett lärlingssystem redan 2004.
Men viktigare att konstatera är att frågan även varit uppe bland Socialdemokraterna.
Perssonregeringens särskilda utredare för att minska ungdomsarbetslösheten, Lil Ljunggren Lönnberg, föreslog våren 2006 inrättande av tidsbegränsade praktikplatser, där en lägre lön skulle accepteras under tolv månader. Hon konstaterade att ungdomsarbetslösheten i Sverige var klart högre än i omvärlden, trots dåvarande högkonjunktur, och ville stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv.
Riksdagsledamoten Luciano Astudillo (S), som ledde rådslagsgruppen om jobben, argumenterade 2007 för ett system med arbete under utbildningstiden utifrån det danska exemplet med lärlingssystem. I slutrapporten i mars i år blev detta till ett förslag om en gymnasial, arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning.
Folkpartiförslaget 2009 är mer långtgående och genomtänkt än sina föregångare. Ändå borde det inte vara särskilt kontroversiellt. Risk finns att det trots allt utmålas som det, av politisk-taktiska skäl.
