Skrota spjutspetsskolan

Man får anta att skolnämndens ordförande Sven Lindkvist (s) menar allvar. Han hävdar att en märklig undersökning om betygspoäng och kommuners skolkostnader, visar att Trelleborg är på väg att få en spjutspetsskola. (Trelleborgs Allehanda 24 december).

Tidningen Dagens Samhälle vill genom att koppla statistik över skolkostnader till statistik över betygspoäng, visa hur mycket kommunerna får ut i betygsväg för sina satsade pengar. Betygspoäng per satsad krona alltså.

Trelleborg visar sig hamna på 37:e plats bland 290 kommuner.

Det är detta som Sven Lindkvist kommenterar med: "Det visar att vi är på väg mot att bli en spjutspetsskola".

Nej, Sven Lindkvist. Vad undersökningen egentligen visar är att Trelleborg satsar ovanligt lite pengar på skolan. Det ger resultatet "Mycket betyg för pengarna" (Rubrik i TA). Betygen är inte alls högre i Trelleborg än någon annanstans, tvärtom är de lägre än genomsnittet i riket.

Så var det med den spjutspetsen.

Betygsrankningar är nu i sig aldrig något självklart bevis för en lyckad eller misslyckad skola. Höga betyg är inte alltid lika med kunskap, och kunskap är det som skolan ska rikta in sig på.

Under det socialdemokratiska styret i Trelleborg har den traditionella teoretiska och humanistiska utbildningen och bildningen inte varit särskilt högt värderad. Nu har emellertid Trellesossarna och Egil Ahl vaknat till. Åtminstone i retoriken.

Lösningen trodde de sig finna i en stor centralstyrd omorganisation. Den innehåller ett nytt språk, som mentorskap och processledare, vilket är direkt hämtat från näringslivet.

Är detta då rätt igenom korkat? Nej. Vem vill inte ha god kontakt med någon som vet vad ens barn gör i skolan, och få veta vad som fungerar och inte fungerar? Vilken elev förtjänar inte att få fem minuter då och då för genomgång av sitt skolarbete?

Men är det inte den självklara relationen som lärare-elev-förälder ska ha?

Kan någon förklara det nya? Mentor är ingenting annat än en synonym med lärare! Vad eleven behöver är tillgång till sin egen lärare. Vem fattar inte det?

Det finns bara en sak att göra. Släng det centralistiska organisationsbygget och det tramsiga nyspråket på sophögen. Kasta ut mentorer, processer och spjutspetsar. In med lärare, böcker och kunskap.

Minimera skolförvaltningen, slå ihop de dubbla skolnämnderna och satsa stålarna på att få så många bra lärare som möjligt till Trelleborg. Ge lärarna förutsättningar att planera sin egen tid och sina egna lektioner. Ge dem bra betalt och goda arbetsvillkor. Hylla de bra lärarna som hjältar, och behandla dem som sådana. För det är precis vad de är.

Alltså: skrota spjutspetsskolan. Bilda kunskapsskolan.