Sjukhuspersonalen agerar i tid
Uno Aldegren ställde sig skeptisk till det stora antalet namnunderskrifter och ifrågasatte också om det underlag som Trelleborgarna skrivit under gett en korrekt bild av vad förändringarna egentligen innebär. Och visst vore det en fördel om namnunderskrifterna tagits in under mer formellt riktiga former, med namnförtydligande och adressangivelse, och visst är det svårt att tro att varenda en av de 22 451 som skrivit under satt sig in i vad det handlar om. Men Uno Aldegren kan inte blunda för att folket i Trelleborg vill ha kvar den planerade kirurgin på sitt lasarett. Region Skåne och Skånsk livskraft har lyckats lägga fram ett förslag som inte på något sätt förankrats i organisationen på Trelleborgs lasarett. Det skryts om den djupa och breda förankringen i Skånsk livskraft, men när det gäller avgörande förändringar som att lyfta bort en stor del av planerade operationer och genomföra en specialisering på ortopedisk kirurgi så har man lyckats noll - om man ens försökt. Det man gör i förslaget är att slå sönder en fungerande, effektiv och säker verksamhet. Det är svårt att uppfatta något patient- eller personalperspektiv i att lyfta bort planerad kirurgi inom de områden där det i dag finns en kompetens på Trelleborgs lasarett, och där verksamheten fungerar säkert och ekonomiskt väl. Berndth Bornecrantz, Lotte Jensen och Jeanette Sjölin var de personalrepresentanter som i går tog sig från Trelleborg till Kristianstad för att överlämna namnunderskrifterna. Ingen av dem kan se någon logik i förslaget; inga ekonomiska vinster och inga förbättringar för patienterna. Ekonomiskt kostar det att ställa om verksamheten och det kommer att kosta på flera sätt att ersätta den personal som säger att de inte vill arbeta kvar i Trelleborg om planerna sätts i verket. Effektiviteten i det lagom stora sjukhuset, där kontakterna mellan olika personalgrupper och avdelningar är god och där diagnos och operation kan ställas och utföras på samma ställe och av samma läkare, ska inte underskattas. Kravet på analyser av beslutets inverkan på ekonomi, personal och patienter är minst sagt berättigat. Utan sådana kan rimligen inte något beslut fattas. Politikerna måste göra klart att det är stopp på förändringsplanerna tills dess att tjänstemännen kan visa att personalen och Trelleborgarna har fel. Väljer politikerna att inte lyssna är risken stor att personal på lasarettet ganska snart börjar söka sig andra jobb, och organisationen slås sönder inifrån. Och så cynisk är väl ingen att det är just det man räknat med?
